Semesterdag 31, den 8 augusti
Idag kom den. Kylen alltså. Kylen som skall ersätta den frysbox vi haft i skafferiet; en frysbox som har ersatts av en annan frysbox vilken står ute i ormdelen av garaget, det vill säga i snickarboan.
Den anlände tidigt på morgonen, strax efter klockan åtta närmare bestämt. Transportkillarna skrockade lite när de lämnade den och sade att jag skulle vara glad att det inte var en tvättmaskin, ty sådana väger mellan 70 och 80 kilo. De visste dock inte att detta var en kunskap jag redan hade efter att ha hjälpt till att bära en sådan tingest ner i en källare enbart några dagar tidigare. Varför de kom på tanken att jag skulle ha beställt en tvättmaskin när behovet bestod av ett kylskåp har jag dock ännu inte förstått.
Efter att ha fått vila några timmar i det fina förmiddagsvädret så togs kylskåpet in under senförmiddagen. Längre vågade jag inte vänta då det finns en del individer av östatsursprung, åtminstone av deras bilar att döma, som stryker omkring här och praktiserar en egen form av återvinning. De kör helt enkelt efter stängningsdag och hämtar vitvaror från en närbelägen återvinningsstation här och då vet man aldrig hur stor upphetsningen skulle bli om de fick se ett nytt kylskåp som bara stod och skräpade.
När så skåpet var intaget påbörjades operation dörromhängning. Enkelt tycker vissa, i helvete heller tycker andra så snart de märker att instruktionerna till denna åtgärd är skrivna med en hittepågrammatik vilka dessutom skall innefatta samtliga modeller som tillverkaren har på marknaden. Men det gick bra, och svordomar hjälpte bra för att hålla värmen (vilket i sig kan tyyckas märkligt i kylskåpssammanhang)..
Med dörren på rätt håll baxades skåpet in och placerades på sin plats i skafferiet. Trångt men gemytligt, är ledorden för detta skafferi. Efter en del svett så stod dock åbäket på plats och det var enbart dags att omorganisera hyllorna.
Sagt och...inte gjort... Detta är en kylskåpsmodell där dörren måste öppnas i uppskattningsvis 135 grader för att en hylla ska kunna tas ut och sättas i annat läge. Ett mycket uppskattat drag av den som designat kylskåpet i fråga och som verkligen understryker vikten av att industridesigners har en universitetsutbildning. Dock hade denna designer missat att en sådan dörröppning ej är praktisk genomförbar i vårt lilla skafferi. Men va tusan, det räckte så väl med G på den tentan.
Så det var bara att baxa ut möget igen, omorganisera hyllorna och baxa in skåpet igen. Och må djävulen ta den som nu vill ändra placeringen av hyllorna, ty nu finns det även hinder i form av väggfasta hyllor för att ytterligare försvåra en förflyttning av kylskåpet i fråga.
Den anlände tidigt på morgonen, strax efter klockan åtta närmare bestämt. Transportkillarna skrockade lite när de lämnade den och sade att jag skulle vara glad att det inte var en tvättmaskin, ty sådana väger mellan 70 och 80 kilo. De visste dock inte att detta var en kunskap jag redan hade efter att ha hjälpt till att bära en sådan tingest ner i en källare enbart några dagar tidigare. Varför de kom på tanken att jag skulle ha beställt en tvättmaskin när behovet bestod av ett kylskåp har jag dock ännu inte förstått.
Efter att ha fått vila några timmar i det fina förmiddagsvädret så togs kylskåpet in under senförmiddagen. Längre vågade jag inte vänta då det finns en del individer av östatsursprung, åtminstone av deras bilar att döma, som stryker omkring här och praktiserar en egen form av återvinning. De kör helt enkelt efter stängningsdag och hämtar vitvaror från en närbelägen återvinningsstation här och då vet man aldrig hur stor upphetsningen skulle bli om de fick se ett nytt kylskåp som bara stod och skräpade.
När så skåpet var intaget påbörjades operation dörromhängning. Enkelt tycker vissa, i helvete heller tycker andra så snart de märker att instruktionerna till denna åtgärd är skrivna med en hittepågrammatik vilka dessutom skall innefatta samtliga modeller som tillverkaren har på marknaden. Men det gick bra, och svordomar hjälpte bra för att hålla värmen (vilket i sig kan tyyckas märkligt i kylskåpssammanhang)..
Med dörren på rätt håll baxades skåpet in och placerades på sin plats i skafferiet. Trångt men gemytligt, är ledorden för detta skafferi. Efter en del svett så stod dock åbäket på plats och det var enbart dags att omorganisera hyllorna.
Sagt och...inte gjort... Detta är en kylskåpsmodell där dörren måste öppnas i uppskattningsvis 135 grader för att en hylla ska kunna tas ut och sättas i annat läge. Ett mycket uppskattat drag av den som designat kylskåpet i fråga och som verkligen understryker vikten av att industridesigners har en universitetsutbildning. Dock hade denna designer missat att en sådan dörröppning ej är praktisk genomförbar i vårt lilla skafferi. Men va tusan, det räckte så väl med G på den tentan.
Så det var bara att baxa ut möget igen, omorganisera hyllorna och baxa in skåpet igen. Och må djävulen ta den som nu vill ändra placeringen av hyllorna, ty nu finns det även hinder i form av väggfasta hyllor för att ytterligare försvåra en förflyttning av kylskåpet i fråga.
Så nära men samtidigt så fruktansvärt långt borta. Enda fördelen med detta är att det gav en inblick i mitt så händelserika semesterliv. Om ni inte passar er så kommer snart ett inlägg om min rengörning av spisfläkten som nyss ägt rum.
Kommentarer
Trackback
