Semesterdag 29, den 5 augusti 2013

Kanske berodde det på all inandning av lösningsmedel, alkydoljeångor, slipdammsmoln och thinnerwannabelacknaftedimmor, men bäst som jag idag gick där med en pensel i handen så slog det mig: Under alla de tillfällen jag tidigare lyssnade på musik så lyssnar jag, när övriga omständigheter så tillåter, numera allt oftare på pod-radio. Egentligen vet jag inte varför musiken fått en degraderad ställning i mitt liv, men en trolig förklaring är att det inte känns lika speciellt längre med en ny platta av någon nu när det mesta sker elektroniskt över nätet. Den där speciella känslan att på releasedagen av ett nytt album sätta sig i fåtöljen iklädd hörlurar och läsandes konvolutet...den finns inte längre. Jag saknar den tiden, men det kanske bara är ett uttryck för hur gammal jag är?.

 

Men, vad är det då jag lyssnar på i pod-radioväörlden? Jo, om vi börjar på Sveriges Radio så missar jag i princip ingenting av nedanstående:

 

  • Bildoktorn (Trots att tummen är centralt placerad tycker jag det är skoj i mån av tid!)

  • Elfving möter (Ja, jag närmar mig medelåldern, men jag gillar den varma mysstämningen.)

  • Medierna i P1 (Aktuellt och snabbt vilket fått mig att fastna.)

  • P3 Dokumentär (Oftast väldigt bra även om upplägget kan bli tjatigt, men det beror på ämnet.)

  • På Minuten (Klassiker! 100 % närvaro!)

  • Spanarna i P1 (En annan klasiker som är synonymt med fredag, E22-köer och helg.)

  • Språket i P1 (Missar inte ett program.)

 

Nedanstående program lyssnar jag mer sporadiskt på beroende på vilket ämne som avverkas eller vilken person som är med:

 

  • Sommar i P1 (Är ju även lite säsongsberoende...)

  • Kaliber i P1

  • Vetandets Värld

  • Filosofiska Rummet

  • P1-/P4-dokumentär

 

Av de renodlade podradioprogrammen har jag hittills blivit en mer eller mindre regelbunden lyssnare av följande:

 

  • Värvet (Lyssnat sedan starten, gillar det lugna och vänliga upplägget. Dock ganska gästberoende.)

  • Adam och Kompani (Enkelt och utan krusiduller. Är svag för Alsing.)

  • Alex & Sigge (Har kluvna känslor för Schulman, men Sigge Eklund gillar jag skarpt (hans pappa var ju inte bara starkt bidragande till att jag läste ekonomisk historia och nationalekonomi en gång i tiden, utan även till att jag bytte bank...))

  • Olof och Rickards Podcast (Olof är ju lite långdragen – hur blev den killen årets talarae? – men Rickard Olsson är helt ok.)

  • Mattsson & Helin (Intressant om medielandskapet och tänket bakom vissa publicistiska ställningstaganden även om lite mer djup önksas. Även "kul" hur många pudlar de tvingas göra i varje pod; man är kanske inte så dum ändå...)

  • Pådden med Olsson och Ekwall (Godkänd, men mer repetitiv än den borde vara – Ekwall behöver exempelvis inte i varjhe avsnitt påpeka sin musikinkompetens och Olssons minne av vad de redan behandlat kanske inte är det bästa.)

 

Utöver dessa har jag en del poddare som står på ingång, men jag vågar knappt ta tag i dem på grund av tidsbrist... Jag lyssnar redan med uppskruvad hastighet för att hinna med – illavarslande att stressamhället letar sig in även här...

 

Så, hur ser det ut för er, kära läsare, i denna fråga? Har jag missat något?

 

 Det var i denna kombinerade målar- och podradiomundering som tankarna till detta blogginlägg utvecklades. Kommentarer troligen överflödiga?

 


Kommentarer
Postat av: hawkse

Musik? Ja, jag minns denna företeelse från min ungdom. I takt med tilltagande ålder - och främst antal familjemedlemmar - är musiklyssnandet numera förpassat till arbetsplatsen där jag försöker roa mig med att upptäcka ny musik medelst last.fm, Spotify och annan teknik. Det går väl inget vidare, tyvärr.

Radio då? Jodå, P1 är stadigt på i bilen under det det dagliga pendlandet. Något riktat lyssnande är inte att tänka på utan jag får ta det som bjuds när jag råkar sitta där... vilket förbluffande ofta brukar vara Kulturradion. *suck*

Lite konspiratoriskt skulle man kunna tro att det har jag fått för tidigare synder när jag som liten pilt tillbad alla dessa satanistrockare. Det är således knappast någon diskussion om var jag kommer hamna i efterlivet - tecknen är entydiga.

2013-08-28 @ 23:33:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0