Semesterdag 10, den 17 juli 2013

Jag vet att det finns en del som inte tvivlar längre, men ibland börjar jag faktiskt själv fundera på om det står rätt till i skallen på mig. En varm och härligt sommardag, visst är den som gjord för att tillbringas i ett varmt kök bakandes pizzabullar? Nej, det är den inte, men nog tusan så gör man det ändå. Obegripligt. Ja, på gränsen till idiotiskt faktiskt. Men, men...

 

 ...jag hade ju en assistent till min hjälp. Bosch, heter han. Robert Bosch om jag inte missminner mig. Senast vi hade med varandra att göra var det en fördelare med hans namn i en Volvo som byttes. Snacka om en mångfasetterad kille!
 

 OBS! Han är icke att förväxla med den i Sverige kanske mer kände Borsch, Stefan Borsch. Hans adcress är för övrigt Rosenhill.

 

 

 Efter att Bosch arbetat så fick degen arbeta på egen hand...varpå den växte...

 

Det ni ser på bilden är även ett bevis på att pizzabullsbak är den nya flugan.

 

 

 En samling pizzabullar i väntan på ugnen. Många tror att de är laktosfria fram tills dess att de gräddas, men det är felaktigt. Degen innehåller faktiskt mjölk.

 

 

Efter gräddningen ser de ut på detta vis. Nittiotre stycken blev det totalt, och jag torkade svetten ur kastrullen...äähh pannan...och begav mig ut för en välförtjänt paus i hängmattan...

 

 

 ...bara för att mötas av detta...upptaget! Bomber och granater, apsvansade analfabeter, pistaschgubbar och blomkålsstuvning, kanapéer och konjakskransar, vid bockfotens egen svärmor! Hängmattan är ockuperad!

 

 

 Så det var bara för mig att sätta mig i hängmatteväntrummet och invänta min tur...

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0