Semesterdag 33, den 12 augusti 2016

Så var då den dagen där semester övergår till vanlig helg här. Som brukligt är det en hel del jag tänkt göra som inte hunnits med och den som är intresserad av detta kan med fördel kika tillbaka på tidigare års motsvarande semesterdagar.


Istället ska vi nu återigen tala lite om de olympiska spelen. Dessa spel får av någon märklig anledning mig att fastna framför televisionsapparaten och kika på idrotter jag annars inte skulle ägna någon uppmärksamhet alls (vilket numera är de flesta -- i min ungdom var dock söndagens Sportspegel från 20:30 till 21:15 en helig tid). Igår fastnade jag exempelvis framför gymnastiken, mycket tack vare den fantastiska expertkommentatorn Veronica Wagner. Sätt denna tösabit att kommentera nobelfesten, valfri helgmålsbön eller distriktsmästerskapet i cannabisodling och fasen vet om jag inte sitter klistrad. En naturbegåvning!


Därefter kikade jag givetvis igenom Galenskaparnas "VM i gymnastik" från ICA-hallen i Potsdam. En sann klassiker som följdes upp av övriga sportreportage i Galenskaparnas regi.


Ikväll fastnade jag framför något så varieté-aktigt som velodromcykling. Vet ni inte vad det är? Tänk er Kiviks marknad och William Arnes motorcirkus. Stryk motorerna och lägg istället till en massa obegripliga regler. Där har ni velodromcykling.


Under detta spännande evenemang utspelade sig denna sköna sms-dialog (ty delad velodromcyklingsglädje är dubbel velodromcyklingsglädje):

 


Velodromcykling!


När är det friidrott?


01:15 tror jag.


Hmm då sover jag.


Jag är nog vaken och sitter fortfarande och funderar på reglerna i velodromcyklingen...


Är det tio söliga varv och fullt ös i sista sväng som gäller?


Typ...med en massa linjer som får och inte får korsas.

Och bara tidtagning sista halvvarvet eller nåt. Fattar ingenting.

Varför inte köra direkt? Och vem startar tidtagningen?

Offsideregeln i damfotboll är enklare att förstå.

Fan ändå att cykla i 70 knyck på en cykel utan frihjul och utan bromsar...


De har lår breda som min rygg.


De måste ha gottegrisen på ryggen.


Fattar inte reglerna. Nu var det fullt ös från början.


Japp, och byte efter ett varv till den som ligger bakom under första varvet och

då lärt sig banan och byte sker glasklart genom att man

skär den röda linjen innan mållinjen.

Fullständigt logiskt...eller inte...

*en cyklist räknar fel på varven*

Inte fan kan de räkna fel på varv när de ska cykla tre varv? Jösses.


Man tycker ju inte det. Klocka som ringer också för sista varvet...


Lysande! De hade sprungit vilse på ansatsbanan i längdhopp.

Och varför ringer inte klockan innan sista varvet i släggburen?


Shit! Åtta cyklar på banan nu.


Oj, hur ska det gå? Förföljeselopp? Men va faen...

Och tempohjälmar? Köpta på Åhléns?


Jag ser inga drickahållare på ramarna. Dåligt.


Hmm, orutinerat... Blåbärssoppepaus efter 3500 meter?

 

Ja gott folk, en liten inblick i en vanlig OS-kväll i min semestervardag. Mest sorgsen blir jag av detta OS när de som anses vara gamla och rutinerade är flera år yngre än vad jag är. Jag tolkar det som att det inte är lönt för mig att dra igång någon idrottskarriär.

 

Dagen har även ägnats åt att vara hantlangare vid en del lägenhetsrenoveringssysslor. Jag upptäkte då att tidigare lampuppskruvare eventuellt inte var helt nykter (alternativt inte kryzzade lugnt).


Snipp, snapp, snut så var semesterdag 33 slut. Imorgon lovar jag att vi ska tala om något betydligt mindre idrottsaktikgt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0