Semesterbloggen 2018, den 28 juli

Ja, men då fortsätter vi väl på dag 2...
 
 
Ja, efter att abrupt lämnat rastplatsen intog jag min frukost här. Vid en kyrka (ja, jag är svag för kyrkor). Gamla Hjälmseryd om någon vill anteckna. Klockan 06:15 på morgonen (nej, jag är inte svag för 06:15 på morgonen). Det blev ytterligare sex kyrkor under dagen, men de flesta ska jag bespara er.
 
 
 
Dagens skräll var dock detta. Nej, inte Christer Sjögrens pseudonym "Viking Olsson", utan att Ingmar Nordström fortfarande turnerar, 117 år gammal.
 
 Okej, en kyrka till då. Eller om det är en dåligt faluröd-behandlad lada. Men det stod att det var en kyrka. Om nu inte kyrka betyder lada på Bodafors-dialekt. Något oklart.
 
 För i Bodafors heter falafel "Blomster glädje" [sic!]. För det var falafel jag beställde. Kan vara att blomster älskar falafel.
 
 
 Vad vore en roadtrip utan en patenterad Magnus-parkering? Nej just det, inte mycket. (Fast i ärlighetens namn fanns det inte många alternativ här.) Men här slog vi nattläger. Och nu är här "mörkt som i en sme'röv" för att citera morfar.
 
Och sen tyckte jag, med snart 41 års oträning i bagaget, att jag skulle högst upp på Omberg. Ni kanske inte tycker det ser brant ut? Men det beror ju på att 30% av stigningen inte syns tack vare...
 
 ...ROT-avdraget!
 
 "Hur många sittplatser ska jag göra?"
"Trä!"
 
 
 Men väl uppe var det nog mödan värt. Mest för att det blåste och därmed svalkade en del. Inte för mitt dubbla håll, min anteciperade träningsvärk eller för att det smög runt tyskar med kameror i buskarna.
 
 Här har något börjat bygga ett hus, men verksamheten trappades snabbt ner.
 
 
 Fem myror är fler än fyra elefanter anno 2018. Man kan aldrig vara nog tydlig.
 
 "Vill du vara ensam så upp på toppen, där finns inte en kotte." Jo, tjenare!
 
 Folk säger, med viss rätta, att jag har svårt för att bestämma mig, men "följ det blå spåret..." Här stod jag som en kissinödig femåring i 45 minuter.
 
 "Du Johnny, är du säker på att räcket räcker hela vägen?"
 
Och förresten, om nu spiral är ett bra preventivmedel, varför finns det då så många spiraltrappor?
 
 
Ja, det var allt för idag. Vart resan går imorgon vet jag inte riktigt än, men det lär ni ju märka (om det nu finns någon som läser detta mellanår av Semesterbloggen). 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0