knegus

En blogg främst berömd för den årligen återkommande semesterbloggen. Annars om allt och inget och allt däremellan.

Semesterdag 16 (eller 23), den 29 juli 2014

Jag har aldrig varit i Peking, så nu när jag var i Östergötland så var det väl läge att göra en snabbvisit i den lilla versionen av denna stad -- Norrköping.

 

 

I ärlighetens namn så var det detta som drog för majoriteten av mitt resesällskap. Själv har jag dock varken sett någon film (jag har dock hört hela första filmen, må vara ej i ett sammanhang) eller läst böckerna (de första 70 sidorna i första boken tycker jag inte ska räknas) så jag hoppade detta kulturevenemang. Istället klädde jag på mig min gammalmodiga industrihistoriska-, nostalgiska- och "det var bättre förr eller kanske inte allt men mycket och dessutom om det ligger utanför den moderna tidens stress"-uniform och begav mig mot den forna textilindustrimetropolens hjärta -- "strykjärnet".

 

 

 Ah, här doftar det gott av gammal industrihistoria! Textilindustrins fall... Det är nu man lite ångrar att man valde att inte stanna inom institutionen för ekonomisk historia.

 

 Första anhalt, efter en promenad i kvarteren, blev "Arbetets museum" ...som var en besvikelse. Största attraktionen var byggnaden det inhystes i...och den syntes bäst utifrån... En dryg halvvåning var något att ha, och det var utställningen baserad på boken ovan. En bok jag nu, just på grund av nämnda utställning, kommer att införskaffa. Jag är gammal för min ålder.

 

 Stadsmuséet, däremot, föll mig mer i smaken. Där var det lugnt och städat...

 

 ...och jag fick bekräftat att hästhandlare, de skor sig bara på andra.

 

 Dessutom lärde jag mig att boktryckarna var några jäkla typer...som ofta tittade snitt på andra. Så himla typografiskt dem!

 

 Fast att det där att en skomakare ska bli vid sin läst...öh, nej. Det blev de inte -- jag såg åtminstone inte till någon.

 

 När jag flanerade runt bland alla gamla textilmaskiner så kom jag på varför sömmerskor skriver så himla snabbt. De jobbar ju med text-il...

 

 På vägen hem kom jag på den då smarta idén att stanna vid ett köpcenter stort som Bornholm. Nittio minuter senare var jag väldigt förvånad över att jag inte handlat något trots att jag hittat saker jag behövde. Jag har förändrats.