Semesterdag 35

Så var semestern över för denna gång och det är bara att återgå till verkligheten. Blir väl bra att återgå till mer fasta rutiner (eller är det bara som man säger?), men det är så förbenat trist med det kommande mörkret (dagen har redan minskat två timmar sedan sommarsolståndet) och kylan...men det har man klarat av förr så det går väl nu också.

Givetvis har man ej gjort mer än en fjärdedel av vad man önskat och det stressar en en hel del -- det ska erkännas. Men nu ska det bli andra bullar med ett mer ordentligt och strukturerat liv och leverne...även efter denna semester. Men nu är det faktiskt nästan ett krav för att minska stressen inombords och det är ju inte en helt oväsentlig anledning. Och det är ju faktiskt enbart ca 47 veckor till nästa semester och till vintersolståndet är det enbart 135 dagar -- sen vänder det. :-)

THE END
Semester 2009
6 juli -- 9 augusti

Semesterdag 34

Ja jag vet, egentligen är semestern formellt sett slut och jag har min sedvanliga ångest, men ändå...

Idag har jag varit barnvakt åt grannbarnen (två till antalet). Just nu ligger de troligen och sover fridfullt i ett rum här i huset. Då dessa två sprallande individer sammanlagt inte ens har uppnått den aktningsvärda åldern av 12 år så har dagen innefattat bland annat Nintendo DS, Playstation, dockor med mera. Och en syssla som enligt alla fördomar ligger mer åt pensionärshållet -- ank- och andmatning med brödöverskott.


Här syns de båda individerna ihärdigt mata änderna och ankorna i sjön här. Själv har jag intagit den klassiska pensionärssitsen på en parkbänk för att iaktta hela spektaklet. Hade jag haft ro i kroppen och varit allena så hade jag kunnat sitta där hela dagen -- hur många pensionärspoäng får jag nu?


Förresten, det ingick även en hund i passningen -- den mörkare av de två på denna bild. Dessa båda var dock som synes mer intresserade av änderna -- eller snarare maten de fick -- än av undertecknad.

Semesterdag 33

Fredagen i den femte semesterveckan... Således egentligen den sista semesterdagen, suck. Bara att försöka varva ner och kanske känna lite semesterro de sista dagarna innan det är över för denna gång. Och var kan vara en bra plats för detta om inte i hängmattan? Sagt och gjort!


Såja, nu ligger jag här. Är ju faktiskt ganska rofyllt och avkopplande -- synd att inte vädret och den inre ron tillåtit fler sådana här stunder. Observera att jag har shorts -- andra dagen på hela semestern som jag bär denna utstyrsel.


Tittar vi uppåt ser vi detta -- visst andas det lite sommar och semester?


Åt vänster ser vi detta. Skuggan är ljuvlig!


Åt höger ser vi detta.


Och senare runt 21-snåret ser vi detta. Synd att inte bilden är tagen vid samma klockslag i maj eller något senare i juni -- då hade det känts mycket bättre än nu när det går åt fel håll.

Egentligen är alltså semestern slut nu. Fem veckor... Med väder som mesta tiden varit en enda stor beslutsångest och med en som vanligt alldeles för stor att göra-lista. Bättring utlovas till nästa år...precis som vanligt. Hujedamej, tur man vet att man klarat av några höstar och vintrar förr...

Semesterdag 32

Denna trevliga dag innefattade en stor sensation. Folk fick vara med om något som inte inträffar mer än vart femte år eller så. Jag badade i havet! Det krävdes dock specialordnad transport ut på havet för att det skulle ske...


Så bar det iväg!


Båten hade ett flertal...


...olika kaptener...


...och styrmän.


När vi var framme samlades det snabbt...


...nyfikna människor som hört ryktet och ville vara med om denna historiska upplevelse.



Mitt i all uppståndelse så glömdes det dock bort att tas kort på den store händelsen, men skulle något dyka upp så ska det givetvis publiceras. Glädjen hos publiken visste dock inga gränser.

Semesterdag 31

Många har undrat: Vad har du varit idag då, Magnus? Jo, jag har likt en avkomma till Bosse Bildoktorn och en struts haft huvudet nedstoppat här och ägnat dagen åt såväl service som svordomar:


Många tror helt felaktigt att man får annan frisyr när man byter kamrem.

Semesterdag 30

Träningsvärk! Blåsor! Smärta! Ingenting kunde stoppa mig nu när jag var så nära att slutföra operation grävning. Så, fram med spaden, bit ihop, fram med yxorna, slå och hugg utav bara den och gräv undan! Såja, nu får det räcka!


Från garaget...


...och till huset finns numera en mindre handgrävd vallgrav. Själv har jag ont i princip överallt, men vad gör man inte för att få lite härligt elektricitet till tidigare icke-elektrifierade platser?

Semesterdag 29

Det synes som om semestern har två lite längre följetonger; den ena rör läggandet av det för den här regelbundna läsaren inte helt obekanta golvet, och den andra rör elutdragningen till mitt så kära garage. EFtersom golvet är lagt återstår nu...ja jaust det -- elen.

Denna dag tyckte jag dte var lämpligt att börja gräva det "dike" i vilket den sedermera strömförande kabeln av sorten EKKJ (om jag inte missminner mig) skall förpassas. Så, sagt och gjort. fram med spaden och gräv!


Dikesgrävsningen skall således ske från här...


...till där. Observera den av mig så omsorgsfullt borträfsade singeln (som fortfarande heter så trots att de i sin mångfald är allt annat än singel).


Så var handgrävandet igång! Hjälp önskades från hunden, men han nöjde sig med att titta på när husse svettades och slet. Efter det andra spadtaget skedde allt grävande på ren vilja.


Det tar sig...


...men med mörkret började även de större rötterna göra sig påminda så uppdraget kunde inte helt slutföras utan fick avbrytas på grund av mörker...

Fortsättning följer, och då med både blåsor och en hejdundrande träningsvärk.


Semesterdag 28

Dagen efter födelsedagskalaset... Luften har gått ur en och man gör inte för mycket. Det brukar vara så -- efter att man fyllt år så börjar hösten obenhörligen närma sig och kvällsmörkret dyker allt fortare upp. Dessutom har alla förberedelser i form av smörgåstårtstillverkning och annat mynnat ut i en bjudning som nu är slut...luften har pyst ut som den brukar göra.

En vecka av semesterdagar kvar -- nu kanske man ska göra något så att inte ångesten får övertaget?

Semesterdag 27

Semesterdag 27 var inte bara den 27:e semesterdagen, utan det var även den 1 augusti, det vill säga det datum då hösten på allvar börjar göra sig påmind...och min födelsedag! Hurra, hurra, hurra! Ett stort tack till alla som gjorde detta till en bra och mycket trevlig dag. En kul kväll blev det och för vissa blev det även överraskning i form av oväntade gäster. :-)


Undertecknad vid öppnandet av en present från...BILTEMA! Är det bara jag som tycker att jag ser ut som en blandning mellan Allan Preussen och prinsessan Viktoria?



Det bjöds på smörgåstårta i tre olika varianter. Samtliga gjorda av undertecknad (viss support av frugan med garneringen på den ena dock) varför de här helt blygsamt visas upp.


Nästan samtliga gäster från ena hållet...


...och här är de från andra hållet. Fortfarande inte den kompletta gästsamlingen då några höll sig borta från kameralinsen.


Som brukligt är blev det lite eldning/grillning senare på kvällen.


Någon större skillnad är det inte längre att bli äldre. Man räds inte längre av att man åldras, utan istället gläds man över att få hänga med ytterligare ett år då saker och ting kan förändras fort och utan förvarning.

Semesterdag 26

Pust, nu har man förberett och glömt en massa inför morgondagens "anstormning". Får sova en stund innan jag fortsätter med resten.

Semesterdag 25

När jag idag lekte Bosse Bildoktor (för ovanlighets skull med bil i naturlig storlek) hände något som nästan fick mig att...stamma. Mitt i det för tillfället fina vädret började det så smått att knastra från granntomten. Efter en stund övergick det framför mina ögon till ett stort brak beroende på nedanstående:

Ovanstående koppling...

...som skall sitta fast här...

...hade tydligen tröttnat och lossnat...

...och lagt sig raklång precis...

...bredvid huset. En profesionell trädfällare hade inte fixat det bättre.

Trädet hade troligen drabbats av den ovanliga sjukdomen spontanfällning på egen tomt. Allt gick dock väl -- det kunde faktiskt barkat helt åt skogen. Enda skadan nu blev en på infarten tillfällig trafikstockning, samt att grannarna ved vad de ska göra...



Semesterdag 24

Idag ska jag hålla mig kort, för jag är nämligen...sjösjuk. Jo, faktiskt, och det utan att ens ha varit närheten av hav eller sjö. Vad har jag då hittat på? Jo, om grannen på drygt fyra år frågar om man vill hoppa studsmatta så...tja...det är svårt att säga nej. Så upp på mattan och stäng skyddsnätet och hoppa och det känns som om det är världens sjögång. När man sedan får fast mark under fötterna så känns det precis så -- alldeles för fast mark för gummibenen. Det märks att man inte är 30 längre...


Anlita aldrig katter när ni behöver hjälp att jorda den elektriska utrustningen...

Semesterdag 23

När jag var betydligt yngre än nu, fysiskt sett,  så ansåg jag att folk över trettio var riktigt, riktigt gamla och mossiga. Nu när jag själv, och majoriteten av min bekantskapskrets med olika stor marginal, har passerat de 30 så har jag ändrat uppfattning. Jag har en hel del i min bekantskapskrets som till och med passerat de 40, och de känns inte alls gamla -- inte ens äldre än undertecknad i vissa situationer. Märkligt hur ens referensramar förändras med stigande ålder. Det är ju inte så att vi som passerat de 30 är gamla och mossiga och trista, nejdå, utan det är ju de där andra som knappt passerat 20 -- eller än värre inte gjort det -- som är så förbenat unga och har störtfloder bakom sina öron. Åtminstone kan det kännas så.

Kan orsaken till ovanstående bero på att undertecknad och personerna i dennes bekantskapskrets på något vis liksom en annan Stig-Helmer Olsson lyckats bejaka sitt barnjag? Mycket möjligt, och det för oss in på dagens semesterdagsbetraktelse.

Idag har en del av dagen nämligen ägnats åt skruvande med något så barnsligt som radiostyrda bilar. Jupp, så är det. Jag har väl egentligen alltid tyckt att det verkar vara skoj, men aldrig ägnat mig åt det. Men när jag efter "påtryckningar" för ungefär två år sedan införskaffade en liten bil så ägnas en del tid åt detta. Det är absolut inget blodigt seriöst intresse -- det kan gå månader innan någon tanke ägnas åt bilarna -- och det är inga professionella bilar det handlar om och det skruvas och testas oftast betydligt mer än det körs. Men, det är ett så härligt avbräck mot vardagen att göra något helt annat som varken är siffer- eller datorkopplat. Och ja, det kan anses som barnsligt -- men va tusan, that's me.


Huvudbilen -- har aldrig gjort mig besviken utan bara går och går och går...tills en mur kommer i vägen och reparation krävs. Ungefär som en gammal Volvo 740. Men då detta är en bra bil har den ej reparerats alls under dagen. I bakgrunden syns en Auchentoshan 10 years vilket  är en bra whisky men inte så bra att den skall kombineras med bilkörning.


Denna lilla bil hade innan dagens övningar en styrning som fungerade som en blind parkinsonsjuk individ med rullator varför service har skett och förhoppningsvis fungerar allt som det ska nu.


Dessa två, till skillnad mot de första två, eldrivna bilar har även genomgått lite service under dagen. Den vänstra beroende på brunnen motor...äähh två brunna motorer skall det vara...och den högra beroende på smält kabel (nej, så varmt skall det inte bli)...


...men som vanligt så skulle det pillas med mer och som vanligt så blev slutresultatet sämre än den var från början... Så fortsättning får följa imorgon då det hela nu låter och går som en överfriktionerad korvstånkare.


Ja just det! Under dagen försökte jag mig även på att på kommunalarbetarvis gräva en grop genom att enkom luta mig mot en spade. Ja, som ni ser blev det ingen grop, utan vad ni ser är singel (ja Linus, DEN singeln...).

Semesterdag 22

Jag har länge hävdat att "min" katt, som för övrigt går under namnet "Lillen" på grund av sin ringa storlek (så klart!), inte ens skulle kunna fånga en mus om den så hoppade upp och bet honom i nosen. Och mycket riktigt; nu finns det bildbevis på hur rätt jag haft hela tiden:

"Esox lucius" är det latinska namnet på Gädda och har således ingenting att göra med de djur som syns på denna bild


Så fort han vaknar skall jag berätta det för honom...

Semesterdag 21

Nu på den tredje semesterveckans sista dag så känns det äntligen som om jag lyckats slutföra något på den där långa att göra-listan -- nämligen att städa och få ordning i mitt lilla garage inför elinstallationen där. Men innan vi är där så får vi vänta lite, för jag blev häromdan lite småvänligt knuffad ner på memory lane när det nämndes något om pingis. Och nu idag så hittade jag mina gamla fina härliga racketar och genast blev man otroligt nostalgisk och -- sugen på att spela pingis...och det är ju en idrott! Fatta hur märkligt detta är -- Magnus blir sugen på att idrotta...på att röra sig...på att bli trött! Vi får se  om det blir något av det hela dock, men lite får man kanske testa att bolla.

Till vänster återses ena sidan av mitt Mark V-racket och till höger återses ena sidan av mitt Cobra Ultra-racket...



...och här återses, kanske inte helt oväntat, andra sidan av dem. Drygt 15 år gamla men gummit hade åtminstone inte spruckit. Jag förstår att att intresseklubben som antecknar detta inte får samma nostalgiska kick som undertecknad.

Nåväl, efter denna härliga nostalgitripp så återgår vi till dagens huvudsyssla -- operation ordning och reda i garaget. Det enklaste är att låta bilderna tala för sig själva...eller med lite hjälp av bildtexter...


Lite ordning och reda blev det allt; observera framför allt den tomma bänkskivan...


Till och med arbetsbänk nummer två ser väl relativt okej ut, eller?


Ja, jag vågar nästan säga att det till och med är lite ordning inne i skåpen -- ja åtminstone sådan ordning så att jag vet vad som finns och var det finns, och det är väl det viktigaste?


Som sagt...


Hmm, återstår visst viss finjustering i vissa skåp, men det är bara att stänga så är det städat...

Nu återstår bara lite grävning och sedan elinstallation innan jag får lov att flytta ut...


Semesterdag 20

Det är ett tufft jobb, men någon måste göra det... Vadå? Jo, fortsätta att tömma whiskyslattar naturligtvis! Så, som en naturlig fortsättning på detta så fortsatte vi denna kväll med följande trevliga inmundiganden:

Tror det var det hela, men det räcker gott och väl. Nästa gång är det mitt förråd som skall rensas lite -- lovar att återkomma med resultatet.

Semesterdag 19

Den 24 juli och fem månader kvar till julafton...men det tänker vi inte på nu (jo, lite...).

Ibland är allting bara rätt. Personer som du bara har träffat några gånger men som det ändå känns att man känner. Inga tillgjorda konstigheter -- bara vara sig själv och det funkar hur bra som helst. Man blir bara glad och trivs med omgivningen. Kan inte bli mycket bättre.

Nu ska jag försöka räta på fingararna och fixa...ja, det var något med ett golv... Ska bara kolla proppskåpet först...

Semesterdag 18

Med hänvisning till föregående inlägg så är semester även att inte göra ett jota. Ett ytterligare lager lack på golvet blev det säkert, men det känns lite som om att det inte räknas längre. Börjar bli svårt att leva på gamla meriter...

Semesterdag 17

Semester är inte bara att göra en massa saker hemma. Semester är inte bara att dra iväg två veckor på något nedlusat turistställe med förväntningar högre Sven Nylander en kväll på krogen. Semester är även en kortare färd till en mindre plats där man för en stund enbart kan vara och inget annat. Som ett fiskeläge med lagom tång- och fiskröksdoft, kluckande vatten och lite skräniga måsar.

Man måste se anständig ut när man skall fotograferas.

Dagens Eko finns nu inte bara i radion.

Kluck, kluck, kluck...

Bordet fanns här, men någon skymt av riddarna fick vi inte.

Tångdoften fastnade inte på bild...

...men det gjorde den rök som inte fastnade på fisken
.


Semesterdag 16

Många har tvivlat på att det av mig så omtalade golvet egentligen inte existerar och att det bara är en grej som jag säger för att få folk att tro att jag gör något vettigt. Men se, här kommer ett bildbevis på ett ännu ej färdigt golv, men likväl ett golv:

Ett lackat men ännu ej färdiglackat golv.

Inte illa, eller? Vem har nu lärt mig att bli en sådan duktig och snabb lackerare? Jo, ingen mindre än legendariska Lacky Luke. Jag får dock arbeta lite på snabbheten.


Det välkända golvlackeraren Lacky Luke som lackar snabbare än golvet läggs -- vilket kan ställa till vissa problem.


Tidigare inlägg
RSS 2.0