Semesterdag 15, den 22 juli 2019
En del återseenden är trevligare än andra. Idag skedde ett av de trevligare slagen. Må vara att vi talar om en bil, men vi talar ändå om Berra! Min gamle trotjänare som jag tillbringade runt 17.000 mil i innan han såldes. Men nu, drygt fyra år senare, verkar det minsann som om han är på väg att komma tillbaka. Inte som mitt primära, sekundära eller ens tertiära fortskaffningsmedel, men han är tillbaka. Cirkeln är i så fall sluten. Här kommer han att bli ompysslad och få en fin ålderdom!
Detta är Berra när han gapar. Han må vara lite dammig utanpå, men det är som bekant insidan som räknas. Hur skulle en annan annars klara sig, liksom?
För att pigga upp Berra lite så styrdes kosan givetvis mot ett av mina favoritställen -- Biltema! Spolarvätska, lampor och...
...ett nytt batteri skulle säkert pigga upp honom lite, även om det inte var Tudor! Nu under semestern är det just batteriet som ska laddas sägs det...
Och ja, vi av icke automobil-ras laddar våra batterier på ett lite annorlunda vis... Vet ni förresten hur man känner igen en fransk bagare? Jo, det är hen som alltid kommer lite baguetter övriga...
Även om det är insidan som räknas så kostades det även på en liten yttre uppfräschning. Själv funderade jag mest över om någon stulit genitiv-s:et...?
Hemma på arbetsfronten var det panikkänsla. Gemen var slut! En revisor är uppenbart inte folk i gemen...
Så, då var denna måndag slut. Imorgon ska vi tala om något betydligt mer moget...kanske...
Kommentarer
Trackback
