knegus

Efter gårdagens lilla utflykt har jag nu kommit på vad jag saknar, nämligen en liten oas i skogen ute i ingenstans nära en sjö. Ett ställe där tystnaden är det enda som hörs bortsett från sedvanliga skogsljud och om man vill höra något starkare ljud kan man göra det vid sjön eller i båten där vattnet kluckar. Ett ställe där ordet stress inte finns och där man kan ladda upp sig så att man orkar, och kanske till och med längtar efter, att omges av folk dagarna i ända och ta tag i vardagens alla måsten igen.