Midsommar 2010
Nu är det offentligt. Det blir i år, på allmän begäran, en upprepning av fjolårets formidabla bloggsuccé: Semesterbloggen. Som en uppvärmning inför detta så kommer här en liten midsommarblogg. Håll tillgodo!
Midsommar ja. En av årets absoluta höjdpunkter och som när det är som bäst helt klart är en sådan dag som gör livet värt att leva. Man äter gott, umgås med en massa härliga människor och vädergudarna är givetvis snälla mot en. Man vill inte att det ska ta slut och därför känner man sig också nästan tom inombords en eller ett par dagar efteråt. Och så bra var årets midsommarfirande -- tummen upp för huvudarrangör och trevliga gäster!
Ett missöde med årets firande var dock att jag glömde kameran. Detta trots att jag lade den på ett ställe så att jag inte skulle glömma den. Där låg den också kvar och väntade när vi kom hem. Av den anledningen är nedanstående bilder ett lån från kusin med sambo. Nu sammanfattar vi!
Midsommar ja. En av årets absoluta höjdpunkter och som när det är som bäst helt klart är en sådan dag som gör livet värt att leva. Man äter gott, umgås med en massa härliga människor och vädergudarna är givetvis snälla mot en. Man vill inte att det ska ta slut och därför känner man sig också nästan tom inombords en eller ett par dagar efteråt. Och så bra var årets midsommarfirande -- tummen upp för huvudarrangör och trevliga gäster!
Ett missöde med årets firande var dock att jag glömde kameran. Detta trots att jag lade den på ett ställe så att jag inte skulle glömma den. Där låg den också kvar och väntade när vi kom hem. Av den anledningen är nedanstående bilder ett lån från kusin med sambo. Nu sammanfattar vi!
Varje sann midsommarfest kräver vissa förhållningsregler så att alla, nya som gamla, vet var man har varandra.
Givetvis åts det sill, potatis, gräddfil och gräslök.
Tre kusiner samlade på samma bild -- det händer inte så ofta. Eftersom jag uppenbarligen hade en kökssyssla kallas jag numera för cuisine.
En del av folket som var samlat och som nu efter maten börjat sprida sig även utanför salongen.
Undertecknad tränar nickteknik inför den kommande fotbollen...
...som började med att lagen skulle väljas. Min vana trogen i idrottssammanhang blev jag vald sist och var denna gång så mycket sist att jag enbart räknades som en halvmänniska.
Idrott i allmänhet och fotboll i synnerhet intresserar inte alla, men det fanns möjlighet att leka med annat också...
...alltmedan fotbollsmatchen fortlöpte. Jag hamnade, som synes, i mål och som brukligt under dessa fotbollstillställningar är det egentligen ingen som vet vem som är med i vilket lag och än mindre hur det gick till. Här försöker jag och min målvaktskollega (vi körde med två målvakter) reda ut vem som är med vem alltmedan de som inte är med oss anfaller oss...
Efter denna fysiska påfrestning återfylldes energidepåerna med traditionella jordgubbar.
Energi kunde också hämtas i form av apgelé -- måhända ett inslag som har kommit för att stanna. Omdömen var dock inte så positiva...
...men eftersom en bild inte sägs ljuga så kanske det finns en framtid trots allt?
Med energi i kroppen var det dags för traditionella midsommarlekar. Även här var det lagindelning och även här var det nog egentligen ingen som riktigt vet hur det gick till.
En gren som passar mig perfekt är den så kallade Zeb Macahan-gången. Eftersom den är lik min vanliga gångstil var det bara att gå som vanligt...
...medan andra mer hade lite släng av "gå hem från krogen med sin bäste vän-stil"...
...och ytterligare andra slängde sig med livet som insats efter den öl som precis slunkit en ur näven och höll på att övergå till gräsmattegödning. Lägg märke till fokuseringen.
I brist på ett riktigt kranium användes en ballong för att få till den rätta Shakespeare-känslan.
Givetvis blev det en majstång när Maja noga inspekterar dess tillkomst.
Slutresultatet!
Med tiden blev det aningen sämre fokus...
...men då var det så klart dags att äta igen.
Därefter följde...äähh...klädbyte...
...klonk av såväl en Talisker som en Lagavulin...
...och det hela avslutades kulturellt riktigt med skönsång runt lägerelden.
Givetvis åts det sill, potatis, gräddfil och gräslök.
Tre kusiner samlade på samma bild -- det händer inte så ofta. Eftersom jag uppenbarligen hade en kökssyssla kallas jag numera för cuisine.
En del av folket som var samlat och som nu efter maten börjat sprida sig även utanför salongen.
Undertecknad tränar nickteknik inför den kommande fotbollen...
...som började med att lagen skulle väljas. Min vana trogen i idrottssammanhang blev jag vald sist och var denna gång så mycket sist att jag enbart räknades som en halvmänniska.
Idrott i allmänhet och fotboll i synnerhet intresserar inte alla, men det fanns möjlighet att leka med annat också...
...alltmedan fotbollsmatchen fortlöpte. Jag hamnade, som synes, i mål och som brukligt under dessa fotbollstillställningar är det egentligen ingen som vet vem som är med i vilket lag och än mindre hur det gick till. Här försöker jag och min målvaktskollega (vi körde med två målvakter) reda ut vem som är med vem alltmedan de som inte är med oss anfaller oss...
Efter denna fysiska påfrestning återfylldes energidepåerna med traditionella jordgubbar.
Energi kunde också hämtas i form av apgelé -- måhända ett inslag som har kommit för att stanna. Omdömen var dock inte så positiva...
...men eftersom en bild inte sägs ljuga så kanske det finns en framtid trots allt?
Med energi i kroppen var det dags för traditionella midsommarlekar. Även här var det lagindelning och även här var det nog egentligen ingen som riktigt vet hur det gick till.
En gren som passar mig perfekt är den så kallade Zeb Macahan-gången. Eftersom den är lik min vanliga gångstil var det bara att gå som vanligt...
...medan andra mer hade lite släng av "gå hem från krogen med sin bäste vän-stil"...
...och ytterligare andra slängde sig med livet som insats efter den öl som precis slunkit en ur näven och höll på att övergå till gräsmattegödning. Lägg märke till fokuseringen.
I brist på ett riktigt kranium användes en ballong för att få till den rätta Shakespeare-känslan.
Givetvis blev det en majstång när Maja noga inspekterar dess tillkomst.
Slutresultatet!
Med tiden blev det aningen sämre fokus...
...men då var det så klart dags att äta igen.
Därefter följde...äähh...klädbyte...
...klonk av såväl en Talisker som en Lagavulin...
...och det hela avslutades kulturellt riktigt med skönsång runt lägerelden.
En på det hela mycket bra midsommarafton!
Tidsgudarna är emot mig
Den gångna helgen började jag totalt övertygad om att det var fyra veckor kvar till den fem veckor långa semestern. Jag var så övertygad att jag, på fullt allvar, hävdade att den kalender som var menad att överbevisa mig enbart bestod av tryckfel. Men när alla kalendrar jag kunde uppbringa för detta år visade samma sak fick jag motvilligt ge mig.
Nu försöker jag vänja mig vid tanken att semestern är en vecka längre bort och att den slutar en vecka senare. Samtidigt måste jag försöka få till så att det som skulle gjorts min första jobbevecka efter semestern, alltså numera min sista semestervecka, nu måste göras sista veckan innan semestern, det vill säga den vecka som så sent som i lördags morse var min första semestervecka trots att den aldrig varit det. Jag måste alltså flytta en vecka av framtiden till nutiden. Det går nog bra...
Det trodde jag aldrig!
Efter lite väl många år i Lund och likaledes lite väl många akademiska poäng där så trodde jag aldrig att detta skulle inträffa. Likväl så inträffar det i princip varje vår/försommar.
Vad då undrar ni kanske? Jo, att jag lyckats få ett 7-Eleven-jobb! För det innebär väl ett jobb där man åker hemifrån klockan 7 och är åter klockan 23, eller har jag missat något...?
