knegus

Så var den då obönhörligen här. Årets sista semesterdag. Därmed är det även dags för mig att vara negativ och ni som inte vill läsa det kan sluta här, för innehållet kommer att vara detsamma som de senaste årens avslutningar. För nu är det slut. Finito. Över. Mörker. Och allting denna sista dag känns precis lika ångesfyllt som alla andra semesterslutsdagar, men man glömmer ju så snabbt.

Man glömmer att man inte hinner med mer än en bråkdel av vad man vill. Man glömmer att det är dumt att försöka stressa fram avkoppling. Man glömmer att det är dumt att försöka göra flera saker samtidigt. MAn glömmer att man måste bestämma sig för vad man ska göra för att få något gjort. Ja, man glömmer att ha semester helt enkelt. Vad man däremot inte glömmer är att lova sig själv bot och bättring kommande år, ta tag i saker och få dem gjorda och blablabla... Ja, allt är precis som vanligt denna dag.

Nej, bästa tiden är nästan tiden fram till semestern, eller egentligen veckorna innan midsommar enligt den gamla devisen "målet är ingenting, vägen är allt". Den tid då det fortfarande går mot ljusare tider och sommaren ligger framför en. Nu tycker man mörkret kommer snabbt trots att det nu mörknar vid samma tid som de härliga ljusa vårkvällarna i början av maj. Allt är relativt.

Årets semester och dito blogg får nog av ovanstående skäl anses som svag, tyvärr. Semesterkänslan har inte riktigt infunnit sig. Men även det är kanske samma känsla som alla tidigare år. För man glömmer så lätt...

Och så den obligatoriska solnedgångsbilden, i år klockan 20:43. Nästa gång solen går ner så sent här skriver vi den 1 maj 2017. Dagen har blivit 2 timmar och 29 minuter kortare sedan sommarsolståndet och ytterligare 8 timmar och 14 minuter kortare blir den innan det vänder den 21 december. Kämpa!

Många har frågat efter än ordentlig hängmatterapport i årets semesterblogg. Jag har verkligen legat i för att få fram en sådan, men tyvärr inte i hängmattan då vädret inte varit på hängmatterapportörernas sida. Beklagar.

Från OS efterlyses Merlene -- hon skulle väl hålla på tills hon blev Ottey?

Snipp, snapp, snut, så var semesterdag 34 slut. Imorgon ska vi tala om det obligatoriska avslutet.

Så var då den dagen där semester övergår till vanlig helg här. Som brukligt är det en hel del jag tänkt göra som inte hunnits med och den som är intresserad av detta kan med fördel kika tillbaka på tidigare års motsvarande semesterdagar.

Istället ska vi nu återigen tala lite om de olympiska spelen. Dessa spel får av någon märklig anledning mig att fastna framför televisionsapparaten och kika på idrotter jag annars inte skulle ägna någon uppmärksamhet alls (vilket numera är de flesta -- i min ungdom var dock söndagens Sportspegel från 20:30 till 21:15 en helig tid). Igår fastnade jag exempelvis framför gymnastiken, mycket tack vare den fantastiska expertkommentatorn Veronica Wagner. Sätt denna tösabit att kommentera nobelfesten, valfri helgmålsbön eller distriktsmästerskapet i cannabisodling och fasen vet om jag inte sitter klistrad. En naturbegåvning!

Därefter kikade jag givetvis igenom Galenskaparnas "VM i gymnastik" från ICA-hallen i Potsdam. En sann klassiker som följdes upp av övriga sportreportage i Galenskaparnas regi.

Ikväll fastnade jag framför något så varieté-aktigt som velodromcykling. Vet ni inte vad det är? Tänk er Kiviks marknad och William Arnes motorcirkus. Stryk motorerna och lägg istället till en massa obegripliga regler. Där har ni velodromcykling.

Under detta spännande evenemang utspelade sig denna sköna sms-dialog (ty delad velodromcyklingsglädje är dubbel velodromcyklingsglädje):

Velodromcykling!

När är det friidrott?

01:15 tror jag.

Hmm då sover jag.

Jag är nog vaken och sitter fortfarande och funderar på reglerna i velodromcyklingen...

Är det tio söliga varv och fullt ös i sista sväng som gäller?

Typ...med en massa linjer som får och inte får korsas.

Och bara tidtagning sista halvvarvet eller nåt. Fattar ingenting.

Varför inte köra direkt? Och vem startar tidtagningen?

Offsideregeln i damfotboll är enklare att förstå.

Fan ändå att cykla i 70 knyck på en cykel utan frihjul och utan bromsar...

De har lår breda som min rygg.

De måste ha gottegrisen på ryggen.

Fattar inte reglerna. Nu var det fullt ös från början.

Japp, och byte efter ett varv till den som ligger bakom under första varvet och

då lärt sig banan och byte sker glasklart genom att man

skär den röda linjen innan mållinjen.

Fullständigt logiskt...eller inte...

*en cyklist räknar fel på varven*

Inte fan kan de räkna fel på varv när de ska cykla tre varv? Jösses.

Man tycker ju inte det. Klocka som ringer också för sista varvet...

Lysande! De hade sprungit vilse på ansatsbanan i längdhopp.

Och varför ringer inte klockan innan sista varvet i släggburen?

Shit! Åtta cyklar på banan nu.

Oj, hur ska det gå? Förföljeselopp? Men va faen...

Och tempohjälmar? Köpta på Åhléns?

Jag ser inga drickahållare på ramarna. Dåligt.

Hmm, orutinerat... Blåbärssoppepaus efter 3500 meter?

Ja gott folk, en liten inblick i en vanlig OS-kväll i min semestervardag. Mest sorgsen blir jag av detta OS när de som anses vara gamla och rutinerade är flera år yngre än vad jag är. Jag tolkar det som att det inte är lönt för mig att dra igång någon idrottskarriär.

Dagen har även ägnats åt att vara hantlangare vid en del lägenhetsrenoveringssysslor. Jag upptäkte då att tidigare lampuppskruvare eventuellt inte var helt nykter (alternativt inte kryzzade lugnt).

Snipp, snapp, snut så var semesterdag 33 slut. Imorgon lovar jag att vi ska tala om något betydligt mindre idrottsaktikgt.

Det finns en grupp av människor som i år, av förklarliga skäl, ligger väldigt, väldigt lågt. Det är den grupp av människor som, så snart jag har påtalat att augusti är den första höstmånaden, tittar fram och lite klapp-på-huvudet-tröstande talar om för mig att augusti minsann bjuder på varmt och fint väder. Var är ni nu? VISA ER!

Nej, det är väl tyvärr så att jag har rätt när det gäller det där med hösten. En klen tröst när man sitter här och huttrar och till och med satt igång värmen...

...för är det augusti så ska man vara utomhus, även om varmt kaffe får intas och den klassiska handvärmaren nyttjas för att inte frysa ihjäl.

Snipp, snapp, snut, så var semesterdag 32 slut. Imorgon ska vi tala om något betydligt mörkare.

Det kan inte ha undgått någon att det just nu pågor ett OS borta i Brasilien. Ni vet, det där landet som fått sitt namn av en rutinerad narkoman på Plattan ("Jodå, det var en 'bra sil igen' höhö.")

För mig är dock Brasilien i allmänhet och Rio i synnerhet synonymt med Åke Vavillni (som tillsammans med Allan Preussen tog mig igenom en sjukhus-sejour för dryga kvartseklet sedan, men det är en helt annan historia). Ordet "medelsnitts" har jag sedan dess försökt införa i det allmänna språkbruket.

Över till Åke:

Detta, ungdomar, är humor från åttiotalet och det håller i mitt tycke ännu (jag skrattar åtminstone högt i min ensamhet). Jag var egentligen för ung för det redan då, men så är ju fortfarande mitt humorjag aningen äldre än mitt åldersmässiga jag. Leta även upp klassikern "Fönster mot tegelväggen"!

Snipp, snapp, snut, så var semesterdag 31 slut. Imorgon ska vi tala om något betydligt kyligare.

"Ingen semester utan en liten roadtrip!" tänkte Semesterbloggen, så utan något egentligt mål begav jag mig ut på en liten runda...bara för att snabbt konstatera att semestrarna för de allra flesta nu har tagit slut. Överallt kändes det avslaget och det var i princip enbart utländska turister som syntes till. Det var faktiskt en väldigt dyster miljö att röra sig i och som likt en annan Jakob Uggla påminde om att "Nu är det slut!". Tragiskt.

Nåväl, här följer några nedslag från dagens trettiomilaresa:

...och det kändes nästan som att komma hem till gamla Svedala...

Snipp, snapp, snut, så var semesterdag 30 slut. IMorgon ska vi tala om något betydligt kortare.

Då en något ihärdig regnskur spolierade dagens planerade aktiviteter (jag blev sur...dyngsur) så blev det inte så mycket semesteraktiviteter idag. Istället har jag konstaterat att OS på TV var bättre förr, kommit underfund med att folk i blåsorkestrar inte är sura bara för att de svarar trumpet och att det på teckenspråk är väldigt svårt att säga till någon att vända sig om. Med mera.

Snipp, snapp snut, så var semesterdag 29 slut. Imorgon ska vi tala om någon riktig semestersyssla.

Jag har en förmåga att skjuta upp saker och ting och aldrig riktigt komma till skott. Så nu när det endast återstår en vecka av semestern så sitter jag här med alldeles för mycket som jag känner att jag inte hunnit med men av erfarenhet vet jag att jag nu under den kommande veckan kommer att hinna med...åtminstone en hel del av dem. Sådan är jag, och jag har fått lära mig att en del av oss är på detta vis. Vi skjuter saker och ting framför oss men hinner i slutändan trots allt med vad vi ska...åtminstone sådant som har klara dödslinjer (eller deadlines som det heter på ickeöversatt anglosaxisvenska). Till dessa hör dock tyvärr inte alla semestergöromål, men ändå.

Snipp, snapp, snut, så var semesterdag 28 slut. Imorgon ska vi tala om något betydligt mer semesterlikt.

Jag har aldrig varit någon större idrottsutövare, tvärtom. Jag är ju personen som missade all idrott i gymnasiet på grund av nageltrång. Men att se större sportevenemang på TV när andra sliter och blir trötta i diverse mer eller mindre märkliga idrottsgrenar har jag aldrig haft något emot. Och nu när det är OS-tider så kan jag fastna även framför idrotter som jag knappt ens visste existerade (vilket de i många fall inte heller gör mer än när det just är OS). För visst är det kul att se den gamle symaskinsförsäljaren Günther få till en fin Pfaff på hästryggen, eller när en oerfaren armborstskytt tar medalj nynnandes på "Did I Thell You", eller när Xing Liao möter Qin Liung i åttondelen i luffarschacksmaraton, eller...ja ni fattar.

Och extra stort är det i år som skåning när spelen äger rum i...

...Brio de Janeiro! Att spelen hamnade där...

Snipp, snapp, snut, så var semesterdag 27 slut. Imorgon ska vi tala om något betydligt osportsligare.

Gårdagens strapatser tog inte slut där, utan de fortsatte denna dag...

Snipp, snapp, snut, så var semesterdag 26 slut. Imorgon ska vi tala om något betydligt mer sportigt.

Näst "Sveriges Rikes Lag" (nej, det finns ingen lag för de fattiga) och Mor Annas ättikslag så är "Lagen om mina tillkortakommanden gällande de flesta praktiska göromål" den mest kända i Sverige. Därför kan det tyckas konstigt att jag ändå relativt ofta hamnar i situationer där sådan kompetens efterfrågas.

Idag var det dags igen för ett sådant projekt att ta sin början. Det gäller tapeter, spackling, målning, slipning och en jäkla massa damm. Hur mycket jag praktiskt kommer att delta i arbetet och hur mycket jag kommer att stå vid sidolinjen och komma med glada tillrop ("Slipa!", "Spackla!", "Klistra!", "Är det inte kaffe snart?") är oklart. Det sistnämnda (minus "glada") fungerade ju för Lars Lagerbäck.

...som likt en annan led av viss beslutsångest...

Man kan tro att vi håller till på Lister-landet.

Snipp, snapp, snut så var semesterdag 25 slut. Imorgon ska vi kanske inte alls tala om något helt annat.

Varje semester har sin brytpunkt och det är den dag när man för första gången kan göra ingenting och ändå inte ha dåligt samvete för att ingenting blivit gjort. I år inföll nog denna dag idag, vilket tyvärr är aningen sent då det nu enbart kvarstår tio dagar av semesterledigheten.

Men så är det, och eftersom ingenting har hänt så finns det inte mycket att rapportera. Beklagar.

Snipp, snapp snut, så var semesterdag 24 slut. Imorgon ska vi tala om något betydligt mer aktivt (vad är alternativet, liksom?).

Semester... Varför inte ta en liten hipsterutflykt? Sagt och gjort!

...men kände trots detta ingen andnöd.

Snipp, snapp, snut, så var semesterdag 23 slut. Imorgon ska vi tala om något betydligt mindre södermalmsaktigt.

Den första augusti... Trettionio... Jaha, så var vi då här. Augusti, och därmed hösten, har börjat. Dagen har blivit en timme och trettiosex minuter kortare sedan sommarsolståndet och mörkret kommer allt tidigare.

Jag tycker inte om det. Mörkret och kylan som allt mer gör sig påmind. Även om inte det mesta regnar bort, så får jag ge den där poeten rätt som skaldade att sommaren är kort. Åt helsike för kort. I mitt fall beror det mycket på att jag missar såväl maj som juni och början av juli på grund av något snedvriden arbetsbelastning. Att då under tre veckor försöka klämma in en hel sommar och allt man där vill hinna med är...omöjligt. Vilket jag varje år bittert konstaterar utan att sedan minnas det till nästa år.

Trettionio... Och ja, jag har nu dessutom blivit ett år äldre. Och ja, jag känner mig både betydligt yngre och äldre än denna siffra.

Denna födelesedeg var dock något annorlunda än tidigare då jag delade den med en likaledes förstaaugustiutsläppt mäklare, pappersundertecknande och tapetsgenomgång. Ja, något ska man ju göra...

Snipp, snapp, snut, så var semesterdag 22 slut. Imorgon ska vi tala om något betydligt mer semesteraktigt.

En sak som ständigt återkommer under mina semestrar är den att jag ska städa och sortera en massa i allmänhet och garaget och skrivbordet i synnerhet. Givetvis är inte årets semester ett undantag och idag blev det helt enkelt ett litet undanplocknings- och sorteringsryck i garaget. Då detta är en så vanligt återkommande syssla (kanske beroende på att jag aldrig blir färdig) så besparar jag er detaljerna och nöjer mig med att visa...

När man i makligt tempo, i mitt fall väldigt makligt, sorterar sina pinaler så hinner man fundera en hel del. Idag funderade jag exempelvis på varför det heter "stillastående" och inte "qigong"? Eller varför det heter "pipsill" och inte "böckling"?

Nåväl, jag kanske tänker för mycket.

Snipp, snapp, snut, så var semesterdag 21 slut. Imorgon ska vi tala om något betydligt mer dystert. Eller glatt.

Sommaren 2016 kommer att gå till historien som den sommar då husflugan fick se sig nedputtad till andra plats på listan över vanligaste flugor. För utan konkurrens kan vi nog redan nu utse "Pokémon Go" till sommarens fluga.

Insekten, förlåt spelaren, känns igen på att den med gamnacke springer omkring likt en berusad Ingemar Stenmark över gator och torg med blicken fäst på mobilskärmen. Ser ni individer göra detsamma utan mobil är de ett fall för Lag (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. (även om gränsen ibland är ytterst hårfin). Vän av ordning kan tycka att hjälmtvång snarast bör införas för dessa.

Alternativt kan man se svärmar av spelare slå läger på platser där de annars inte skulle befinna sig, exempelvis på hembygdsårdar, kyrkor eller varhelst det finns en staty. Det skulle kunna betecknas som mångkultur.

Även undertecknad har ägnat en del tid åt detta (man vill ju verka hipp och modern). Innan jag fattade att det var ett mobilspel testade jag att gå runt och kasta biljardbollar på diverse djur och småväxta personer, men stämningen blev då något märklig. Man lär av sina misstag.

Snipp, snapp, snut, så var semesterdag 20 slut. Imorgon ska vi tala om något betydligt mer traditionellt.

Med en förmåga likt en känd Fritiof att skjuta upp det mesta till morgondagen har jag som bekant samlat på mig en hel del böcker och tidningar som skall läsas under semestern. När nu mer än halva semestern passerat utan att något egentligen blivit gjort på denna front så fick det bli en dag där inte många knop gjordes.

Jag tog på mig min gubbakeps, kopplade på nostalgin, kände mig fruktansvärt gammal för min ålder...

Roligare än så blev det inte idag.

Snipp, snapp, snut, så var semesterdag 19 slut. Imorgon ska vi tala om något helt annat.

Det händer sig att Semsterbloggen ger sig ut i det vilda och besöker ett scoutläger. I år har detta skett, och återigen kan det konstateras att...här finner man en del som man inte trodde om scouter.

De skidar i att de stjäl bröd från Eric, vars bageri nu går back.

Snipp, snapp, snut, så var semesterdag 18 slut. Imorgon ska vi tala om något betydligt mer kulturellt.

"Danmark, Danmark, är det dejligt land,
där Pedersen kör knallert och citerar H.C. And..."

Jodå, det verkar närmast bli en ful ovana, men för andra året i rad begav sig Semesterbloggen till utlandet och besökte Danmark. I år var den lite tuffare, inte minst flaneringsmässigt, och struntade i småstaden Helsingör och begav sig rakt in i getingboet...

...och fler nostalgitårar blev det när sen lunch intogs på detta ställe. Det är inte dumt att kunna betala maten med sitt...frikort...

Snipp, snapp, snut, så var semesterdag 17 slut. Imorgon ska vi tala om något betydligt mer vilosamt för en medelålders fötter.

"Jag har prövat nästan allt som finns att välja på:
campa, hyra båtar, paddla, cykla eller gå
Jag har semestrat på dom allra konstigaste sätt
och äntligen jag funnit hur man ska semestra rätt..."

Snipp, snapp, snut, så var semesterdag 16 slut. Imorgon ska vi tala om något betydligt mer internationellt...tror jag.