Time flies...

Jag lyfte just huvudet...och tiden flyger iväg. Det är underligt hur olika tio år kan uppfattas -- trots att de känns korta så så känns de korta på olika visa. Det är snart den 27 maj igen...inte 2000 men väl 2010. Ingenting har hänt men samtidigt har mycket hänt och tio år har förflutit.

Jag kan minnas det som i går. Allting finns kvar här men ändå inte. En glasbubbla, en illusion, apati, ett telefonsamtal bort. Tiden har stått still trots att tio år har förflutit. Efter tio år är det inte mycket som säger att vändningen är här, men det känns trots allt som det är nu det gäller. Nu eller aldrig. Sen kan det vara försent.

Tio år. Det kan kännas som en evighet sedan. Mycket som har hänt, men ändå inte. Denna bild är en av de bästa jag vet. Även den är snart tio år gammal. Den symboliserar framtidstro, nyfikenhet och glädje. En vändning. Och varför inte? Nu kör vi! Om än något försenat...

Tiderna förändras...

Kristi himmelsfärdsgashelgen... Förr klingade denna ledighet synonymt med lugn och ro och framför allt fiske efter horngädda ute på ön i Limhamn. Numera har den väl ingen särskild klang mer än ledighet några extra dagar och att det snart vänder... I år tyckte jag dock att att lite extra ledighet skulle passa bra. Fem dagars ledighet innan den riktiga stressmånaden sätter in vore väl bra...eller...?

Jo, men så dyker det upp saker som givetvis är värre och mycket struligare än man kunnat ana och eftersom "ja, men det fixar jag" är uttryck som begagnas frekvent så sitter man här på den fjärde på förhand vilodagen och känner att, ja, morgondagen blir en trekvartsdag utan några särskilda "ja men det fixar jag"-uppdrag så då kan jag bara pusta ut...

...och det ska jag. Söndagen blir till åtminstone 50% en ordentlig göra ingenting-dag. Resterande halva går till 25 % åt till att redogöra för vad man gjort de första fyra dagarna av ledigheten och resterande 25 % går åt till att grubbla över måndagens (och resten av livets) bestyr. Men ändå, 50 % av en dag av fem dagars ledighet blir trots allt 10 % ren ledighet...ljuvligt...

Det var tider det, när lyckan var en horngädda över sex hektogram. Och syster, jag hoppas innerligt att du observerar vilken tröja jag bär...

RSS 2.0