Semesterbloggen 2018, den 28 juli
Ja, men då fortsätter vi väl på dag 2...
Ja, efter att abrupt lämnat rastplatsen intog jag min frukost här. Vid en kyrka (ja, jag är svag för kyrkor). Gamla Hjälmseryd om någon vill anteckna. Klockan 06:15 på morgonen (nej, jag är inte svag för 06:15 på morgonen). Det blev ytterligare sex kyrkor under dagen, men de flesta ska jag bespara er.
Dagens skräll var dock detta. Nej, inte Christer Sjögrens pseudonym "Viking Olsson", utan att Ingmar Nordström fortfarande turnerar, 117 år gammal.
Okej, en kyrka till då. Eller om det är en dåligt faluröd-behandlad lada. Men det stod att det var en kyrka. Om nu inte kyrka betyder lada på Bodafors-dialekt. Något oklart.
För i Bodafors heter falafel "Blomster glädje" [sic!]. För det var falafel jag beställde. Kan vara att blomster älskar falafel.
Vad vore en roadtrip utan en patenterad Magnus-parkering? Nej just det, inte mycket. (Fast i ärlighetens namn fanns det inte många alternativ här.) Men här slog vi nattläger. Och nu är här "mörkt som i en sme'röv" för att citera morfar.
Och sen tyckte jag, med snart 41 års oträning i bagaget, att jag skulle högst upp på Omberg. Ni kanske inte tycker det ser brant ut? Men det beror ju på att 30% av stigningen inte syns tack vare...
...ROT-avdraget!
"Hur många sittplatser ska jag göra?"
"Trä!"
Men väl uppe var det nog mödan värt. Mest för att det blåste och därmed svalkade en del. Inte för mitt dubbla håll, min anteciperade träningsvärk eller för att det smög runt tyskar med kameror i buskarna.
Här har något börjat bygga ett hus, men verksamheten trappades snabbt ner.
Fem myror är fler än fyra elefanter anno 2018. Man kan aldrig vara nog tydlig.
"Vill du vara ensam så upp på toppen, där finns inte en kotte." Jo, tjenare!
Folk säger, med viss rätta, att jag har svårt för att bestämma mig, men "följ det blå spåret..." Här stod jag som en kissinödig femåring i 45 minuter.
"Du Johnny, är du säker på att räcket räcker hela vägen?"
Och förresten, om nu spiral är ett bra preventivmedel, varför finns det då så många spiraltrappor?
Ja, det var allt för idag. Vart resan går imorgon vet jag inte riktigt än, men det lär ni ju märka (om det nu finns någon som läser detta mellanår av Semesterbloggen).
Semesterbloggen 2018, den 27 juli
Semesterbloggen må gå på sparlåga i år, men en liten roadtrip måste givetvis resultera i några inlägg. Och för att inte helt förstöra den eventuella logik som finns så börjar vid med den första dagen. Nytt för i år är att resan sker med husbil, schemat och längden för hela resan är väldigt oklar och att den börjar en seneftermiddag eftersom min startsträcka som bekant är lång (även det faktum att jag ens kom iväg är ett bevis för att den kortats markant).
Tro nu inte att jag ger mig ut på denna resa helt oförberedd. Nejdå, likt en random mellanstadieungdom på (19)80-talet så övningscampade jag lite hemma i trädgården.
Av ingen annan anledning än att jag aldrig varit där tidigare så hamnade jag i Lammhult. Där upptäckte jag mitt första misstag, nämligen att jag glömt köpa egen markeringsfärg varför parkeringsrutorna var alldeles för små. Jaja, man lär så länge man lever.
Misstag två var att jag missat att man fortfarande kan ta bilen på tåget och därmed spara in på bränslekostnaderna ordentligt. Å andra sidan hade jag då fastnat norr om Hässleholm på grund av signalfel, solkurvor, obehöriga på spåret eller att konduktören fortfarande firar att Dan Glans blev sjua på 3000 meter hinder i OS 1976.
Lammhult ja... Inte helt oväntat toppar de statistiken med 1,23 A-traktorer av märket Volvo per capita (Vinslöv ligger på en hedrande femteplats med 0,97 stycken -- inte illa!).
Men i Lammhult händer det även en massa annat...tror jag... 2021 skulle de visst få internet.
Fram tills dess så åker de in till centralorten Växjö för att "surfa på nätet" varje fredagskväll.
Så jag lämnade och begav mig, kanske inte helt genomtänkt, till en rastplats för övernattning och där fick jag denna trevliga granne. En granne som nog inte fått alla sina kemiska substanser utskrivna på vårdcentralen, ty klockan 04:30 på morgonen var han inbegripen i vad som närmast kan kallas handgemäng med sig själv då han blev riktigt upprörd på sig själv för att han försökte stjäla saker från sig själv. Själv fann jag det något olustigt och lämnade platsen för nästa dags äventyr...
Och vilka dessa äventyr var kommer i nästa smala uppdatering.
Semesterbloggen 2018, den 17 juli
Semester innebär som den inbitna bloggläsaren vet minst ett marknadsbesök. Då jag blivit en alltmer rutinerad marknadsbesökare så kändes Hästveda i år för litet så därför styrdes kosan mot...
...marknadernas Marknad - Kivik! Det är här som Rörelseidkare Malte Lindeman hade ett tvåmanstält, visade upp den ormlöse ormtämjaren och slängde den undermåliga utbrytarkungen i Kiviks hamn!
Precis som på alla andra marknader kan man köpa precis samma saker där som på alla andra marknader. Här ser ni exempelvis filmanpassade skor...
...och här har vi...ööhh...avhyvlad manlig extremitet...
...och här har vi lite lösöre från Jan Guillou. Som sagt - där finns allt!
Och inte behövde vi vara ledsna över att vi glömt marknadskepsarna, för då slängde marknadskommitén bara in en tant från avbytarbänken. Världsklass!
Snipp, snapp, snut, så var den marknadsdagen slut. Nästa gång ska vi tala om något betydligt mindre marknadsanpassat.
Semesterbloggen 2018 - prolog
Trogna läsare av denna blogg!
Detta är året då denna blogg fyller tio år vilket skulle bli ett hejdundrande jubileumsår. Tyvärr blir det inte så på grund av diverse olika omständigheter. Förhoppningsvis kommer det inte att vara helt tyst här, men att hålla uppe ett tempo om ett inlägg per dag ter sig som en omöjlighet (jag ligger ju redan ungefär tio dagar efter det tempot). Förhoppningsvis kommer ändå ett och annat inlägg att dyka upp, så när abstinensen ter sig alltför stor så finns det ändå ett hopp om att jag lyckats minska den när ni tittar in här.
Jag hoppas verkligen inte denna negativa nyhet helt kommer att spoliera er sommar (jag är minst lika ledsen som vad ni är), utan istället tycker jag att vi tillsammans kämpar på och hoppas på att nästa års semesterblogg blir minst dubbelt så bra som denna skulle ha blivit. Och dessutom är ju inte hoppet helt ute för årets upplaga.
...och därmed år årets upplaga av Semesterbloggen "invigd"...
