Det skulle man vilja se in i den hjärnan... Del 2

Någon har kommit på att vi ska ha stegräknartävling på jobb. Tävlingen börjar den 26 april och fortlöper i fem veckor. Från ungefär samma dag och två månader framöver har vi som allra mest att göra på jobb och kan knappt gå på toaletten utan att det känns som man skolkar. Under samma tid skall vi alltså ha stegräknartävling. Det skulle man vilja se in i den hjärnan...

Men å andra sidan -- torde inte detta innebära att den med minst antal steg vinner...?

Det skulle man vilja se in i den hjärnan...

Allan Preussen, en av mina stora idoler, uttryckte just denna fras efter att Farbror Freij gjort ett av sina framträdanden. Och jag har idag mer än en gång uttryckt samma önskan inom mig -- det skulle jag vilja se in i den hjärnan (om den finns alltså). Eller, hur tänkte de nu eller gjorde de ens det?

Efter dagens jobbstrapatser, som även dem gav upphov till ovan nedskrivna funderingar men det är något jag ska bespara er och ta med mina lugnande tabletter, så begav jag mig till scoustugan. Jag är numera inte aktiv eller engagerad i denna rörelse, men jag har sedan min tid som kassör (som för övrigt precis är avslutad eller knappt ens det) en del oavklarade uppgifter kvar som skall färdigställas. I vilket fall, när jag kom dit för att hämta några papper och kopiera desamma så märkte jag något besynnerligt -- där kopieringsmaskinen tidigare stått fanns numera en kartong med hamburgerbröd.

Det hade alltså, kom jag efter en stunds eftertanke på, återigen varit inbrott i scoustugan. Efter en stunds efterforskningar på rikskriminalnivå kom jag även fram till hur brottet begåtts...och vad de stulit. Stöldgodset visade sig bestå av, hör och häpna, en styck kopieringsmaskin och uppskattningsvis 75 stycken 90 grams hamburgare. Enabrt köttdelen av hamburgarna alltså, ty bröden låg kvar där kopieringsmaskinen tidigare stått.

Vad sägs om den kombinationen, kopieringsmaskin och hamburgare? Visst skulle man vilja se in i den inbrottstjuvshjärnan...?

Energibesparande?

Så har vi då återigen blivit lurade. Av miljömässiga skäl så förbjuds nu de gamla glödlamporna då de drar så mycket energi. Istället ska vi begagna oss av lågenergilampor. Inget fel i det...om det nu inte vore för att dessa behagar ha en startsträcka från påslag till acceptabel lyskraft som i många fall är irriterande lång.

Vad händer då? Jo, istället för att som förr tända lampan i rummet, göra vad man ska och sedan släcka lampan när man går där ifrån två minuter senare så är nu lampan tänd hela tiden. Istället för att ha lampan tänd sammanlagt 30 minuter per dygn så är den nu tänd 24 timmar per dygn. Istället för att göra av med 60 W x 0,5 h = 30 Wh per dygn så gör vi nu av med 7 W x 24 h = 168 Wh per dygn.

Energibesparande? Jo, tjenare...

RSS 2.0