Med blandade känslor
Så var midsommar över för detta år. Som brukligt så är det med blandade känslor, ty även om det är en av årets bästa dagar, ja kanske till och med den bästa, så innebär den vändningen mot mörkare tider. Livet blir inte mycket bättre än midsommar.
I årets sammanfattning skall vi i princip helt inrikta oss på den sportsliga sidan i allmänhet och fotbollen i synnerhet. Som brukligt är låter vi bilderna tala:
Testet som MC Hammers bleka bror föll inte väl ut.
Som diabetiker är det mycket "se men inte röra" när det gäller sötsaker.
Så var det då det här med fotbollen...
I motsats till föregående år där jag var en halv målvakt fick jag i år agera hel utespelare...
...vilket innebar att jag ibland i sann Phoebe Buffay-stil sprang åt helt fel håll...
...när jag inte skällde ut den obefintliga domaren...
Springer man åt fel håll så får man givetvis just det...håll...
...varpå man blev utskrattad av motståndarna...
...och då var det lika bra att ta en vätskepaus.
När man efter det blev så här hårt tagen...
...så ville man givetvis byta och försökte ställa sig in hos avbytarbänken...
...men möttes enbart av total ignorans.
Så det var bara att bege sig ut i spelet igen...
...för att dra på sig nya skador.
Idrott är banne mig farligt! Har ni förresten tänkt på att folk som säger att man lever längre genom att träna lägger all denna extratid på just träning -- vad är meningen med det?
Ännu en trevlig midsommar läggs härmed till handlingarna!
Bilbyte
Det är bara att krypa till korset och erkänna: Jag har bytt bil. Bettan är numera degraderad till andrabil och utbytt mot Berra. Han är 20 år och 42000 mil yngre. Han är ingen Volvo utan en Saab. Han och jag skall framöver tillbringa mer än tio timmar tillsammans varje vecka. Hur det går återstår att se.
Bettan finns fortfarande kvar, men på grund av en eskalerande förtroendekris som kulminerade vid ett, skulle det visa sig, tillfälligt dödsfall i Hurva med efterföljande bogsering hem med hjälp av min ICE-Kenneth, så är hon nu degraderad till reservbil. Framtiden för henne är ännu oviss och beror till stora delar på mitt humör och tålamod gentemot henne. Men en klenod som Bettan gör man sig inte av med hursomhelst, så vi får se.
I vilket fall, inköpet av Berra förlöpte smärtfritt tills säljaren sade att de hade tvättat och vaxat honom, varpå jag genmälde att "Bettan tvättade jag varje gång jag bytte kamrem, det vill säga vartannat år, och eftersom Berra har kamkedja kan du själv räkna ut när nästa tvätt blir." Därefter ombads jag att köra hem och helst inte återkomma förrän efter nästa tvätt...
