Semesterdag 39, den 15 augusti 2019

Att sommar och semester börjar gå mot sina respektive slut råder det ingen tvekan om. Inte minst visar det sig i den tankeverksamhet som florerar i huvudet och då som slagord har "nystart", "ordning", "rutiner" och "fy fan vad tråkigt det ska bli med mörker, kyla, arbete och tidiga morgnar". 
 
Idag undvek jag för en kort stund att fokusera på det sista uttrycket och slutförde istället den tankebana som tog sin början i tisdags när jag handlade. Jag lagade alltså mat och gjorde en hög med matlådor för att under en period säkra näringsintaget när arbetasperioden nu snart ska börja.
 
Ännu denna dag höjer en del på ögonbrynen när de hör att jag lagat mat, men då brukar jag, likt den översittartyp jag är, klappa dem på huvudet och visa en fotostatkopia av mitt avgångsbetyg från årskurs nio där det på raden för Hemkuskap står "5". Må vara att denna siffra mest stansades in där på grund av teoretiska färdigheter i form av tvättlappsdechiffrering, privatekonomiska beräkningar och allmänna konsumenträttsliga kunskaper, men ändå.
 
För den del av läsarkretsen som fortsatt är att betrakta som ungdomar, dvs. yngre än 40, ska det kanske påpekas att betyget "5" var det högsta betyg som gick att inhämta (om man inte hette Glenn Hysén och var back i en fotbollslandskamp mot England) och härstammar från den tid då det var enkelt att genom de matematikkunskaper man inhämtat i skolan beräkna ett genomsnitt av sitt betyg då betygen sattes i siffror.
 
 
På bilden syns huvuddelen av de ingredienser som användes till dagens första matlagningsövning och som utmynnade i ett antal kåldolmar och även kållösa dolmar då kålhuvudet inte alls var lika drygt som kålhuvuden ute i samhället annars tenderar att vara. På grund av allmänt uppslupen stämning i köket och tillika en viss tidspress så lades det på ett kål och bilddokumentationen glömdes bort. Undertecknads mage rapporterar dock att kålen fyller sin funktion.
 
 
 Ingredienserna till nästa rätt syns här och skall utmynna i den rätt som nog får anses vara 2019 års verkliga sjärnskott på undertecknads matlagningshimmel. Jag talar om en vegetarisk lasagne med ytterst trevlig karaktär som bevisar att det går precis lika bra med selleri...
 
 
...och som i färdigt skick ser ut som ovan. Som en lasagne alltså. Denna anrättning utmynnade i ett antal matlådor...
 
 ...som vid en snabb beräkning visade sig vara sex tycken till antalet med en totalvikt på 3,3 kilogram. Prydligt uppmärkta med diverse olika data, men jag gillar min Dymo-maskin och mer eller mindre onödig information.
 
Det var allt för idag. Imorgon undviker vi matpratet och ägnar oss någon annan form av kultur. 
'
 
 
 
 
 
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0