knegus

När undertecknad var yngre, sisådär för halva livet sedan och mer därtill, så var han en flitig musiklyssnare och även albumköpare. Det utforskades diverse olika nya orkestrar bara på hörsägen att de var inspirerade av någon annan obskyr spelmanssamling, ofta med en batterist av ett mer udda taktslag. Det lyssnades på hela album och lästes det finstilta i konvoluten samtidigt som öronen stängdes in i ett par hörlurar som på grund av sin tyngd bar varningstext om att whiplashskada kunde uppstå vid för snabba huvudrörelser.

I takt med åldrande och, faktiskt, digitaliseringsvärldens frammarsch så stannade musiklyssnandet i allmänhet, och jakten på nya orkestrar i synnerhet, nästan upp helt. Tid och tålamod att lyssna in sig på något nytt fanns inte där, och vad skulle man lyssna på i det enorma utbud som nu fanns tillgängligt för en? Istället kom trygghetsnarkomanen och nostalgikern inom en fram och tyckte att om det nu ska lyssnas på musik så tar vi något vi känner igen. Annars fick det bli pratradio/poddar, gärna i 1,5x-hastigheten för att hinna med så många som möjligt.

Men så på sistone har denna medlålders filur börjat hitta hem igen vad gäller musiklyssnandet. Inte som förr, det fungerar ju inte om jag samtidigt ska upprätthålla ett sken av att ha ett liv, men åtminstone så mycket att jag börjat lyssna på nya orkestrar och inte bara sådana som även trakterade sina instrument under förra seklet. Och det känns faktiskt skoj.

Vad jag vill ha sagt med detta? Ingenting, tror jag. Men det ger mig en naturlig anledning till att komma med två musiktips.

Myrath. Från Tunisien av alla ställen. Nyfiken på dem inför årets Sweden Rock. Jag blev inte besviken. Tvärtom. Känns fräscht, innovativt, melodiskt, lite aggressivt, en hel del proginfluenser och framför allt välspelat. Längesedan jag hade den känslan för en "ny" (ja jag vet att de varit igång sedan seklet var ungt...) orkester. Och jag som inte ens dansar.

 Smackbound - "Drive it like you stole it". Sprang (Skojar! Jag springer inte!) på denna låt för någon enstaka dag sedan och den är redan den låt jag lyssnat på flest gånger i år... "Borde" egentligen vara för "rakt på" för min smak med det enkla riffandet och traditionella uppbyggandet, men det är något med keyboarden och aggressiviteten, så den funkar. Kanske helt enkelt är att den bara passar min nuvarande sinnesstämning som hand i handske...

Det var årets lilla musiktips. Imorgon blir det semestersyssla.