Semesterdag 20, den 25 juli 2020

Efter att under den senaste veckan ha färdats mången mil så är det med gott samvete dagen inte ägnats åt något specifikt.

 

Däremot vaknade jag upp med ett leende på läpparna över att jag under några sekunder under gårdagen togs för en sprinter, ty under en kort stund trodde någon att mina 12 sekunder och 30 hundradelar (blankt!) var mitt rekord på 100 meter. När det framkom att distansen enbart var 60 meter (men tiden densamma) så lade sig entusiasmen ganska snabbt. Mer atlet än så blir jag nog dock aldrig.

 

 Det syns tydligt att denna kille inte är en sprinter, utan ett konditionsfenomen mer lämpad för långdistans. Dessutom är han ett modefenomen som ännu denna dag är före sin tid just vad gäller mode. Ovanstående stil har ännu inte slått igenom hos pöbeln.
 
Imorgon...är en annan dag.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0