Semesterdag 5, den 10 juli 2020

Säga vad man vill, men när det verkligen gäller så synes det lilla uns av självdisciplin jag någonstans gömt inom mig ändå finnas kvar, även om den med ålderns rätt dyker upp allt senare för varje år. Eller så är det bara min principfasthet och mitt dödslinjedriv som visar sig. Anledningen till dessa tankar? Jo…

 

 …trots att denna närmast desperata plastförpackning tittat på mig varje dag de senaste veckorna, och att vädret varit väldigt TV-spelsvänligt, så har jag inte ens tagit av skyddsplasten, ty ”Gärna TV-spelsbelöning på semestern när vädret uppvisar ensiffriga celsiusgrader, men först färdigarbetad” eller vad man nu säger… Snart är vi där.

 

Imorgon ska vi kanske hinna tala om något lite mer substantiellt


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0