Farfar

Den 11 juli var det tio år sedan farfar gick bort. Mindre än två månader tidigare hade jag två generationer i rakt uppstigande led kvar i livet -- nu hade jag ingen. Ibland händer saker så snabbt att man knappt hinner reflektera över dem.

Ingen kunde som farfar ringa och prata långsamt och länge om absolut ingenting. Att spela Skitgubbe med honom var en lugnande syssla -- jag undrar om han inte på något vis fick in ett maskningsmoment i detta kortspel. Som barn upplevdes mången mil i barnsits bak på hans cykel. Och den selektiva hörseln han på ålderns höst utvecklade när han, trodde vi, satt och sov i favoritfåtöljen var ibland oberäknelig. Ljuva minnen!


Kommentarer
Postat av: Helle

Och ingen kunde som honom ringa och tala långsamt kl 8 en söndagmorgon. :-)

2010-07-13 @ 08:46:53
URL: http://helle.blogg.se/
Postat av: mape

Haha! Som tur var hann man vakna under den klassiska inledningsfrasen: "...Hallå!..." :)

2010-07-14 @ 01:08:34
URL: http://knegus.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0