Ett härligt ord
Som en blixt från klar himmel träffades jag häromdagen av en gammal favorit; ett fint gammalt hederligt ord som troligen är ett av de härligaste som går att uppbringa i svenska språket. Ordet är givetvis "onomatopoetisk". Bara smaka på det, onomatopoetisk...visst är det härligt?
Jag tror banne mig att jag skall slänga in det i fler meningar framöver. I skrivande stund är det dock oklart vilka då "Ni talar väldigt onomatopoetiskt", sin poetiska klang till trots, kanske inte gör någon större succé?
Kommentarer
Trackback
