knegus

Det har gått ganska många år nu, men ibland så bara jag fastnar i tankarna och kastas tillbaka i tiden. Det är nog något naturligt, men det är inte utan att jag varje gång funderar över var tiden tagit vägen och börjar räkna åren. Och så sitter jag där och funderar. Och minns. Funderar och minns. Och vill inte att det som hände för länge sedan ska ha hänt. Men det har det ju.

 

Denna gång satte tankarna igång i samband med inmundigandet av en öl. Ölen var belgisk. Sorten heter Leffe. Leffe. Leffe-luring. En sådan skulle jag vilja dela med farsan, Leif. Far och son. Sextio respektive trettiofem år gamla i år. Pratandes om allt möjligt. En sådan skulle vi ha delat då.

 

Om vi bara fått möjligheten.

 

Leffe, och i bakgrunden en annan gammal man.