Semesterdag 22, den 31 juli

Så var det då äntligen dags. Att det skulle dröja så länge som till den sista dagen i juli månad är inte mer än en stor skandal, men när samtliga makter (arbete, väder och nederbördsindräkt textil) är emot en så blir det så här sent. Vi får trots allt vara nöjda med att vi hann med detta innan sommaren är över, för som bekant innebär den 1 augusti att hösten är här.
 
Vad jag talar om? Jo, givetvis att det var dags för stund i...
 
 
...hängmattan! Till sällskap hade jag som brukligt en mugg kaffe och en del av den "litteratur" som jag så lämpligt under årets övriga 11 månader samlat på mig för att kunna inspisa under semestern. Denna plan har aldrig gått i lås.
 
 Nytt för i år är att denna sexåring gör mig sällskap vid hängmattan, så det är nästan som gamla goda tider...
 
 ...med det undantaget att denna krabat hela tiden insisterar på att man ska kasta iväg en tennisboll som han sedan i full kareta lyckligt kommer tillbaka med tiill den person som försöker vila i hängmattan. Det vill säga undertecknad. Upprepa i oändlighet.
 
 
 I övrigt var utsikten exakt densamma som tidigare år, vilket troligen går att förklara med att hängmattan hänger på exakt samma ställe som tidigare år. Varför krångla till det?
 
Bortsett från en regnskur under eftermiddagen, när undertecknad kopplade loss hängmattan och tog den med sig in (rutinerat!), så får denna premiär trots allt betraktas som godkänd. Lite kallt för att vara behagligt, men iklädd långärmat gick det vägen. Regnskur, viss blåst, sent på säsongen och eventuellt ett jäkla tennisbollskastande, drar ytterligare ner betyget, varför detta stannar på en stark tvåa av fem möjliga.
 
Imorgon ska vi tala om något betydligt mera dystert...
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Kenneth

Jag är ju glad att du han ligga i hängmattan innan åldern tar ut sin rätt....

2017-08-01 @ 07:58:14

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0