knegus

Jag har aldrig varit mycket för att motionera. Mycket beror det på att jag inte tycker om att bli trött och ska man bli trött så skall man givetvis bli det av en anledning som man har nytta av. Jag har alltid hävdat att om man behöver springa så har man missat något i planeringen, och än dummare är det då att ge sig ut och springa där start och mål är samma ställe -- då har man ju inte kommit någonstans alls utan bara bränt onödigt mycket energi.

Gå, däremot, det fixar jag för då blir man ju inte så trött och har energi över till att reflektera över annat. Lyckligtvis har hunden, som heter Bilbo, och jag samma filosofi, så idag slog vi våra kloka huvuden (eller skallar) samman och begav oss ut på en liten vandring. För att jag skulle känna hans sällskap så lämnade han denna dag ringen hemma. Resultatet blev som följer:

Nej, dags att göra lite semesternytta tror jag...