Semesterdag 15
Trafikkonsulent Petter Niklasson kom just förbi och påpekade att det är viktigt att krama varandra i trafiken när man använder sig av kat(t)alysator:
Semesterdag 14
Puh, efter den ansträngande semesterdag 13 är det för denna dag inte så mycket att rapportera mer än att det för att understryka att det lackar mot jul idag har lackats första lagret på det tidigare så omtalade golvet. Inte illa då det dessutom skulle slipas innan (vilket för en engelsktalande person uppfattas som ytterst sövande).
Semesterdag 13
Det finns vissa ställen man kan ta sig till där det känns som om man helt lämnar vardagsstressen bakom sig och bara känner stresshormonerna och blodtrycket falla till mer hälsosamma nivåer. Det är vid sådana här tillfällen men blir påmind om att det är de små sakerna, de små händelserna och de enskilda individerna som betyder något. Nedanstående bilder illustrerar en liten del av en sådan liten resa som brukar tas minst en gång per år.
Jag låter härmed bilderna och bildtexterna tala.
Vår resa har redan börjat när vi slängs rakt in i händelsernas centrum med en ofrivillig reseledare (åtminstone på dessa bilder) som här ses stämma i bäcken.
Hugaligen, innan vi stämmer denna bäck måste vi fors(k)a lite.
Nu ska vi se... Jag vill så gärna ropa hej, så jag måste ju ta mig över på något sätt.
Såja, med lite stöd ska det nog gå utan att braka käpp(!) rätt åt h-e.
Detta är faktiskt inte en scen från inspelningen av "Bilbo", utan är enbart returresan av bäckenöverfarten -- då får man väl ropa hej då?
Ryktet gick snabbt och åskadarna ökade snabbt med oändligt antal procent.
Åter på torra land var det dags för en het idrottsgren -- insektstennis.
Vi bryter här in med lite industrihistoria, ty det är inte många som vet att Benco-verken år 1968 köptes upp av Electrolux så att de därmed kunde presentera sin första egenproducerade golvdiskamaskin. Är det någon som firade detta 40-årsjubileum i fjol?
Efter förmiddagens ansträngande övningar behövdes lite näringsintag, varpå ett närliggande trädgårdsland ockuperades.
Hmm, vad kan det finns för godsaker här inne måntro?
Eller här? Det bäret ser mumsigt ut!
Vänta, nu har ju reseledaren bara barkat iväg. Hallå där, vad letar du efter!?
Aha, en spegelblank sjö! Inte illa -- då förstår jag språngmarschen!
Hmm, jo, även detta vatten uppvisade en förvånansvärt hög grad av fuktighet.
Nu fattas bara mat, bättre väder och några kalla öl -- sen är det fullbordat!
Dags att bege sig vidare -- vad kan vi tänkas finna här?
Oj, badbrygga med badande individer!
Men vänta nu -- någon befinner sig i en konstig position över vattnet!
Och här har någon -- oklart vem -- brutit vattenytan med ett mastodontplask. Aj, aj, aj...
...vi är inte ensamma -- en oblyg paparazzifotograf gör oss sällskap. Nu gäller det att se saker objektivt och inte tappa fokus.
Vi smyger undan och drar vidare på denna väg -- fullt i klass med vissa så kallade riksvägar...
Helt öde är här inte.
Ett sedan några år obebott hus som om det kunnat tala hade kunnat återge ett litet människoöde.
En byggnad som kräver en del underhåll för att återfå sin forna glans.
Under flera år fanns här en lapp som varnade för ras...
...och det visade sig nu att varningen var befogad.
Resan började lida mot sitt slut och eftersom klockan började bli mycket så var vi tvungna att bege oss genom ur(!)skogen.
Tillbaka på Gå.
Jag låter härmed bilderna och bildtexterna tala.
Vår resa har redan börjat när vi slängs rakt in i händelsernas centrum med en ofrivillig reseledare (åtminstone på dessa bilder) som här ses stämma i bäcken.
Hugaligen, innan vi stämmer denna bäck måste vi fors(k)a lite.
Nu ska vi se... Jag vill så gärna ropa hej, så jag måste ju ta mig över på något sätt.
Såja, med lite stöd ska det nog gå utan att braka käpp(!) rätt åt h-e.
Detta är faktiskt inte en scen från inspelningen av "Bilbo", utan är enbart returresan av bäckenöverfarten -- då får man väl ropa hej då?
Ryktet gick snabbt och åskadarna ökade snabbt med oändligt antal procent.
Åter på torra land var det dags för en het idrottsgren -- insektstennis.
Vi bryter här in med lite industrihistoria, ty det är inte många som vet att Benco-verken år 1968 köptes upp av Electrolux så att de därmed kunde presentera sin första egenproducerade golvdiskamaskin. Är det någon som firade detta 40-årsjubileum i fjol?
Efter förmiddagens ansträngande övningar behövdes lite näringsintag, varpå ett närliggande trädgårdsland ockuperades.
Hmm, vad kan det finns för godsaker här inne måntro?
Eller här? Det bäret ser mumsigt ut!
Vänta, nu har ju reseledaren bara barkat iväg. Hallå där, vad letar du efter!?
Aha, en spegelblank sjö! Inte illa -- då förstår jag språngmarschen!
Hmm, jo, även detta vatten uppvisade en förvånansvärt hög grad av fuktighet.
Nu fattas bara mat, bättre väder och några kalla öl -- sen är det fullbordat!
Dags att bege sig vidare -- vad kan vi tänkas finna här?
Oj, badbrygga med badande individer!
Men vänta nu -- någon befinner sig i en konstig position över vattnet!
Och här har någon -- oklart vem -- brutit vattenytan med ett mastodontplask. Aj, aj, aj...
...vi är inte ensamma -- en oblyg paparazzifotograf gör oss sällskap. Nu gäller det att se saker objektivt och inte tappa fokus.
Vi smyger undan och drar vidare på denna väg -- fullt i klass med vissa så kallade riksvägar...
Helt öde är här inte.
Ett sedan några år obebott hus som om det kunnat tala hade kunnat återge ett litet människoöde.
En byggnad som kräver en del underhåll för att återfå sin forna glans.
Under flera år fanns här en lapp som varnade för ras...
...och det visade sig nu att varningen var befogad.
Resan började lida mot sitt slut och eftersom klockan började bli mycket så var vi tvungna att bege oss genom ur(!)skogen.
Tillbaka på Gå.
Semesterdag 12
Jag har de senaste dagarna irriterat mig på att flugor och andra mindre begåvade flugfän stört mig i mitt semesterarbete. Så, vad göra? Jo, jag inhandlar sedan länge efterlängtad utrustning för att göra mig av med krypen! Men vad händer? Jo, när jag ackompanjerad av Mora Träsks Tigerjakt ger mig ut på jakt efter dem så är de puts väck och jag får söka länge och väl innan jag hittar mitt första offer. Någon som förstår varför?
Insektsjägare med sting!
Semesterdag 11
Så var det dags för operation storinköp för elinstallation i garaget. Efterköpsångetsen var inte sen att göra sig påmind efteråt och vad är då bättre än att bli bortbjuden till grillning (om mat medtas) och där mötas av frågan om man vill hjälpa till att tömma en massa småslattar med whisky? Inte mycket!
Följande slattar gjordes processen kort med (hav förbarmelse om jag glömt någon -- det är jag säker på att jag gjort):
Caol Ila (egentligen 18 åringen, men close enough)
Royal Lochnagar
Talisker
The Macallan
Oban
Det är härmed bevisat att whisky hjälper mot det mesta -- även köpångest!
Följande slattar gjordes processen kort med (hav förbarmelse om jag glömt någon -- det är jag säker på att jag gjort):
Caol Ila (egentligen 18 åringen, men close enough)
Royal Lochnagar
Talisker
The Macallan
Oban
Det är härmed bevisat att whisky hjälper mot det mesta -- även köpångest!
Semesterdag 10
Under hela min nu tio dagar gamla semster har jag funderat över en sak. Ja, för att vara helt ärlig har jag funderat över det under flera år men aldrig lyckats finna ett bra svar.
Vad är det då jag sökt finna ett svar på? Jo, i vilket stadium övergår kläder att bli tvätt och när övergår tvätt till att åter bli kläder igen? Och för att försvåra det hela finns det även smutstvätt -- vad skiljer det från ordinär tvätt? Enligt Norstedts Svenska Ordbok så är smutstvätt "kläder och textilier som skall tvättas" vilket således innebär att smutstvätt inte behöver vara smutsig...
Jag är förbryllad -- har månne någon gammal antik hemkunskapslärarinna ett svar på denna fråga?
Vad är det då jag sökt finna ett svar på? Jo, i vilket stadium övergår kläder att bli tvätt och när övergår tvätt till att åter bli kläder igen? Och för att försvåra det hela finns det även smutstvätt -- vad skiljer det från ordinär tvätt? Enligt Norstedts Svenska Ordbok så är smutstvätt "kläder och textilier som skall tvättas" vilket således innebär att smutstvätt inte behöver vara smutsig...
Jag är förbryllad -- har månne någon gammal antik hemkunskapslärarinna ett svar på denna fråga?
Semesterdag 9
Ikväll var det åter dags för att se en film med familjen. Denna gång blev det The International och senast vi slog oss ner för att se en film blev det Revolutionary Road. Båda filmerna, ehuru de är i olika genres, får jag säga vara sevärda.
Den förstnämnda, The International, är en lite standard thriller-/agenthistoria där det gäller att vara lite vaken och ha en del av hjärnan igång för att hänga med, men den bjuder på en del spänning och om man bara är vaken så ger den ett visst underhållningsvärde. Inget spektakulärt men det finns ett visst budskap i den som kan göra att man tänker efter en del. En helt ok film, men inget utöver det vanliga.
Revolutionary Road klassificeras som ett drama och berättar istället en historia i ett lugnt tempo. Inga actionscener, inga komiska scener och inga spänningsscener, utan här är det berättelsen som står i centrum. Här krävs det ännu mer än att man hänger med, men å andra sidan är det inte en lika svårbegriplig historia som läggs fram, men jag skulle tro att det krävs en viss livserfarenhet för att uppskatta det hela. Mycket bra skådespelarinsatser lyfter filmen -- Leonardo DiCaprio imponerar allt mer på undertecknad och det är bara att inse att den infantila kritik man givit honom i samband med Titanic nu är preskriberade.
Utöver själva filmerna har den senaste tiden relativt omfattande filmtittande lärt mig en sak -- vi har väldigt olika definition på vad som är bra film här i hemmet. Måhända är det en åldersfråga (hjälp, jag börjar väl inte bli vuxen!?!?), men komedier som enbart frambringar två till tre skratt (Over her dead body) eller där en stor del av det "komiska" byggs upp kring (homosexuella) våldtäkter (Big Stan) synes inte falla mig i smaken. Men det, som så mycket annat, är kanske en humörsfråga?
Pratas det film ska det klart vara med en bild på NIls Petter Sundgren -- för övrigt jämnårig med Lucy
Den förstnämnda, The International, är en lite standard thriller-/agenthistoria där det gäller att vara lite vaken och ha en del av hjärnan igång för att hänga med, men den bjuder på en del spänning och om man bara är vaken så ger den ett visst underhållningsvärde. Inget spektakulärt men det finns ett visst budskap i den som kan göra att man tänker efter en del. En helt ok film, men inget utöver det vanliga.
Revolutionary Road klassificeras som ett drama och berättar istället en historia i ett lugnt tempo. Inga actionscener, inga komiska scener och inga spänningsscener, utan här är det berättelsen som står i centrum. Här krävs det ännu mer än att man hänger med, men å andra sidan är det inte en lika svårbegriplig historia som läggs fram, men jag skulle tro att det krävs en viss livserfarenhet för att uppskatta det hela. Mycket bra skådespelarinsatser lyfter filmen -- Leonardo DiCaprio imponerar allt mer på undertecknad och det är bara att inse att den infantila kritik man givit honom i samband med Titanic nu är preskriberade.
Utöver själva filmerna har den senaste tiden relativt omfattande filmtittande lärt mig en sak -- vi har väldigt olika definition på vad som är bra film här i hemmet. Måhända är det en åldersfråga (hjälp, jag börjar väl inte bli vuxen!?!?), men komedier som enbart frambringar två till tre skratt (Over her dead body) eller där en stor del av det "komiska" byggs upp kring (homosexuella) våldtäkter (Big Stan) synes inte falla mig i smaken. Men det, som så mycket annat, är kanske en humörsfråga?
Pratas det film ska det klart vara med en bild på NIls Petter Sundgren -- för övrigt jämnårig med Lucy
Semesterdag 8
I vanliga fall är "min" lilla katt rumsren och gör sina behov i låda för därför avsett ända(!)mål. Men inte ikväll, inte. Och det var inte lite han lade av heller, nej han lade av en riktigt rejäl kabel:
Att han sedan lade sig i resultatet kan vi kanske skylla på att han fick sladd.
Att han sedan lade sig i resultatet kan vi kanske skylla på att han fick sladd.
Semesterdag 7
Det har inte precis varit något vidare sommarväder på sistone, men har man semester och det är sommar -- ja, då ska man vara utomhus. Så, sagt och gjort:
Hmm, här ser ju trevligt ut...
...för kaffet är ju på plats...
...och litteraturen likaså.
Såja, är var ju gött att inta ryggläge. Bara inte det gungar för mycket...
Hmm, här ser ju trevligt ut...
Knut nummer ett ser ju stabil ut...
...och likaså knut nummer två.
Då är det väl bara att kliva upp då...
...och likaså knut nummer två.
Då är det väl bara att kliva upp då...
...för kaffet är ju på plats...
...och litteraturen likaså.
Såja, är var ju gött att inta ryggläge. Bara inte det gungar för mycket...
Semesterdag 6
Jag har aldrig varit mycket för att motionera. Mycket beror det på att jag inte tycker om att bli trött och ska man bli trött så skall man givetvis bli det av en anledning som man har nytta av. Jag har alltid hävdat att om man behöver springa så har man missat något i planeringen, och än dummare är det då att ge sig ut och springa där start och mål är samma ställe -- då har man ju inte kommit någonstans alls utan bara bränt onödigt mycket energi.
Gå, däremot, det fixar jag för då blir man ju inte så trött och har energi över till att reflektera över annat. Lyckligtvis har hunden, som heter Bilbo, och jag samma filosofi, så idag slog vi våra kloka huvuden (eller skallar) samman och begav oss ut på en liten vandring. För att jag skulle känna hans sällskap så lämnade han denna dag ringen hemma. Resultatet blev som följer:
Husse, jag är redan lite trött, men vi kan väl gå en sväng ditåt!
Eller vänta nu, det börjar ju likna Gamla skogen hemmavid -- vi vänder!
Detta håll blir bättre -- mycket friskare växtlighet här!
Oj vad man hittar grejer i skogen! Är detta en gammal svamp, en skivling? Eller vänta, jag fick upp ett spår!
Äntligen kan vi vila -- jag pallar inte mer!
Vilket håll var nu hemåt...?
Ditåt var det visst!
Å vad härligt! Snart hemma, men vi ska inte ropa hej förrän vi är över bäcken...
Så kul att vi hittade en gammal suspensoar!
Nej, dags att göra lite semesternytta tror jag...
Gå, däremot, det fixar jag för då blir man ju inte så trött och har energi över till att reflektera över annat. Lyckligtvis har hunden, som heter Bilbo, och jag samma filosofi, så idag slog vi våra kloka huvuden (eller skallar) samman och begav oss ut på en liten vandring. För att jag skulle känna hans sällskap så lämnade han denna dag ringen hemma. Resultatet blev som följer:
Husse, jag är redan lite trött, men vi kan väl gå en sväng ditåt!
Eller vänta nu, det börjar ju likna Gamla skogen hemmavid -- vi vänder!
Detta håll blir bättre -- mycket friskare växtlighet här!
Oj vad man hittar grejer i skogen! Är detta en gammal svamp, en skivling? Eller vänta, jag fick upp ett spår!
Äntligen kan vi vila -- jag pallar inte mer!
Vilket håll var nu hemåt...?
Ditåt var det visst!
Å vad härligt! Snart hemma, men vi ska inte ropa hej förrän vi är över bäcken...
Så kul att vi hittade en gammal suspensoar!
Semesterdag 5
Jag vete tusan om inte semesterlugnet så smått har börjat infinna sig. Fortfarande stressande att inte få så mycket blir gjort och när man väl kommer igång går det inte i någon vidare hastighet...men man nöjer sig med det.
Nu när golvet är lagt så har jag flyttat min fysiska aktivitet till garaget där det är operation städning innan det ska dras in el där. Och det går väl sådär, för när allt ligger i en enda röra så blir det bara att man flyttar runt sakerna. Märkligt fenomen egentligen -- det hade gått fortare att slänga ut allt och tagit om det från början, men istället blir det bara en massa flyttande. Idag, till exempel, stötte jag på ett gammalt stämjärn som blivit förflyttad inte mindre än 7 nautiska mil bara det senaste dygnet. Stackar'n.
Nej, nu är det nog dags att sjunka ner i soffan och se en film. Igår blev det The Wrestler som man var tvungen att se efter allt positivt man hört och läst om den. Och den var väl ok, men långt ifrån så bra som alla andra verkar tycka den är. Betyg? Tja, 3 av 5 kanske. Bra, men väldigt överskattad. (Och så saknas det som är bra med wrestling: Hoa-Hoas kommentarer.)
Nu när golvet är lagt så har jag flyttat min fysiska aktivitet till garaget där det är operation städning innan det ska dras in el där. Och det går väl sådär, för när allt ligger i en enda röra så blir det bara att man flyttar runt sakerna. Märkligt fenomen egentligen -- det hade gått fortare att slänga ut allt och tagit om det från början, men istället blir det bara en massa flyttande. Idag, till exempel, stötte jag på ett gammalt stämjärn som blivit förflyttad inte mindre än 7 nautiska mil bara det senaste dygnet. Stackar'n.
Nej, nu är det nog dags att sjunka ner i soffan och se en film. Igår blev det The Wrestler som man var tvungen att se efter allt positivt man hört och läst om den. Och den var väl ok, men långt ifrån så bra som alla andra verkar tycka den är. Betyg? Tja, 3 av 5 kanske. Bra, men väldigt överskattad. (Och så saknas det som är bra med wrestling: Hoa-Hoas kommentarer.)
Semesterdag 4
Så, nu var golvet lagt och kan strykas från listan. Tror banne mig att jag är värd att sätta mig och ta igen lite kultur; jag ligger nämligen flera nummer efter i läsningen av Kalle Anka & Co. Skandalöst är bara förnamnet. Det fullständiga namnet är Anka. Karl Magnus Anka.
Semesterdag 3
Egentligen är det livsfarligt och man vet om det, men ändå gör man det. Vadå? Jo, listar upp en massa so mman ska hinna med att göra när man är ledig. Dels tenderar listan att bli orimligt lång så man redan från början vet om att man aldrig kommer att hinna med ens hälften, och dels så tar sakerna minst dubbelt så lång tid än man tänkt, vilket resulterar i att (som den matematiskt begåvade redan räknat ut) man enbart hinner med 25% av det man skrivit ned på listan. Och sedan har man mage att känna sig stressad för att man inte hinner med allt fast att man vetat om det redan från början. Fruktansvärt korkat.
Nåväl, idag har jag lagt lite golv. Planerade att hinna allt -- hann (givetvis) bara med hälften. Imorgon hänger planeringen på vädret, så då slipper jag planera allt själv. Det enda jag säkert vet är att jag bara hinner med hälften.
Nåväl, idag har jag lagt lite golv. Planerade att hinna allt -- hann (givetvis) bara med hälften. Imorgon hänger planeringen på vädret, så då slipper jag planera allt själv. Det enda jag säkert vet är att jag bara hinner med hälften.
Semesterdag 2
En stor fördel med semester är man som bakgrunds(o)ljud slipper ha vad som måste vara en av Sveriges sämsta radiokanaler ljudandes -- Mix Megapol Malmö. Musikutbudet är smalare än längden på min idrottsliga meritlista, det övriga materialet håller knappt mellanstadieradiokvalitet (been there!) och programledarna...nej, jag tror inte jag ska sparka in fler öppna dörrar. Eller jo, en dörr till kommer här, deras slogan: "Mix Megapol - Inte vanlig radio..." Nej, jag vet, det är så mycket sämre.
Turligt nog är jag relativt bra på att stänga öronen för sådant som jag inte vill höra så jag lider inte nämnvärt. Men samtidigt kan jag inte sluta förundras över att det verkligen finns folk som aktivt lyssnar på detta -- hur tänker de då?
Turligt nog är jag relativt bra på att stänga öronen för sådant som jag inte vill höra så jag lider inte nämnvärt. Men samtidigt kan jag inte sluta förundras över att det verkligen finns folk som aktivt lyssnar på detta -- hur tänker de då?
Semesterdag 1
Så var då första semesterdagen slut, men ännu känner man sig fortfarande "jobbstressad" inombords. Lär väl ta minst en vecka innan man kan slappna av och känna att man är ledig, men det kommer väl...hoppas jag.
Möttes i morse av ett SMS på jobbtelefonen från en kund som löd: "Ha en ljuvlig semester Magnus! Tack för detta halvår!" Detta har banne mig glatt mig hela dagen -- sådan respons är guld värd när man känner att man håller på att jobba ihjäl sig.
Möttes i morse av ett SMS på jobbtelefonen från en kund som löd: "Ha en ljuvlig semester Magnus! Tack för detta halvår!" Detta har banne mig glatt mig hela dagen -- sådan respons är guld värd när man känner att man håller på att jobba ihjäl sig.
